*Pulkarace, stavgång och chokladkakor*
Eftersom vädret fortfarande är så här underbart, så kunde vi inte motstå.
Det blev pulkarace igen men nu i Gnesta med Syster yster och Mia.
Backen där, får en som vuxen att se tillbaka på det gågna livet
medans de man älskar mest slänger sig ut på tefaten.
Kan ju inte vara sämre och med denna vikt slog jag nog fartrekord.
Riktigt skoj faktiskt. Det som gör det så rysligt läskigt är att i slutet på backen står det ett staket.
Detta staket skriker:
-kör in i mig ,kom igen då, -ambulansen kommer, jag lovar, -du dör inte, lite brytna ben bara.
Det bästa med den branta backen är alla de kalorier jag förbränt, när jag med full mundering sprungit upp till toppen och när jag med en puls över 200, jagat fatt på mina barn som varit på väg in i staketet....
Kalorijakten fortsatte, jag, brollan och yster tog sedan en stavpromenad på 50 minuter, innan en nyttig och god middag intogs hos mamma och pappa.
Därefter styrde jag kosan hem själv, för barnen ville stanna och sova över
vilket de fick för sin snälla mamma.
Väl hemma, så var det bara att försvinna in i den psykodynamiska dimman igen.
När jag var som mest vilsen och stora hårtussar slets från mitt huvud, så kom Roine med en chokladkaka.
F*n, jag som varit så duktig idag, hann jag tänka innan den tredje biten åkte otuggad ner genom min strupe. Har aldrig gillat det här med ångerveckor *ler*
Nä, dags att sova . Har en ju en tidig skoldag imorgon.
Kram och godnatt
Det blev pulkarace igen men nu i Gnesta med Syster yster och Mia.
Backen där, får en som vuxen att se tillbaka på det gågna livet
medans de man älskar mest slänger sig ut på tefaten.
Kan ju inte vara sämre och med denna vikt slog jag nog fartrekord.
Riktigt skoj faktiskt. Det som gör det så rysligt läskigt är att i slutet på backen står det ett staket.
Detta staket skriker:
-kör in i mig ,kom igen då, -ambulansen kommer, jag lovar, -du dör inte, lite brytna ben bara.
Det bästa med den branta backen är alla de kalorier jag förbränt, när jag med full mundering sprungit upp till toppen och när jag med en puls över 200, jagat fatt på mina barn som varit på väg in i staketet....
Kalorijakten fortsatte, jag, brollan och yster tog sedan en stavpromenad på 50 minuter, innan en nyttig och god middag intogs hos mamma och pappa.
Därefter styrde jag kosan hem själv, för barnen ville stanna och sova över
vilket de fick för sin snälla mamma.
Väl hemma, så var det bara att försvinna in i den psykodynamiska dimman igen.
När jag var som mest vilsen och stora hårtussar slets från mitt huvud, så kom Roine med en chokladkaka.
F*n, jag som varit så duktig idag, hann jag tänka innan den tredje biten åkte otuggad ner genom min strupe. Har aldrig gillat det här med ångerveckor *ler*
Nä, dags att sova . Har en ju en tidig skoldag imorgon.
Kram och godnatt
Kommentarer
Trackback
