josefine

Lördagsförmiddagen ägnades åt städning, precis i sin vanliga ordning. Vi lade alla saker på sina rätta platser, dammade tv-apparaterna  och började med veckans tvättberg. Snön den vräkte ner och bildade en stor vall runt huset. Jag som hade tänkt att åka och handla och på vägen slänga in de återvinningssopor som barrikaderar under diskbänken. 

Vi var bjudna på barnkalas och som vanligt hade jag inte hunnit införskaffa någon present till födelsedagsbarnet utan hade tänkt åka och göra det innan kalaset. Nu var det som det var och jag tänkte inte ta bilen någon längre sträcka och riskera att bli stående någonstans, så det blev Ica som fick sälja presenter. En kvart försent knackade vi på rätt dörr som vi letat efter på gårdarna. Fötterna och byxorna var dyngsura efter allt pulsande, vi hade ju inte tid att gå runt på den stora vägen där det var plogat utan vi gick i mellan gårdarna och letade. Ingen annan att skylla på än mig själv ;-)   

När vi lämnat kalaset och är på väg till Ica igen för att skaffa kvällens mat och onyttigheter, så ringer mobilen. Våra gäster, dvs min kompis Therese, Felicia och min guddotter Tilde är utanför vårt hus. Jag beordrar henne att gå in, för Roine är hemma och jag och älsklingarna vi stressar vidare in på Ica och handlar det vi ska ha i ultrafart.

Vi äter en underbart god taccogratäng och när magarna är på gränsen till att sprängas, så sätter vi oss framför tv'n där schlagern ska börja och på bordet ställer vi lördagsgodiset. Barnen skrattar, busar och dansar. Tilde hittar verkligen formen och viftar på allt man kan vifta på ;-) 

När tjejorna åker hem, så sätter sig jag och Wilma och kollar färdigt på en film på tv'n. Hon somnar i min famn och jag låter henne ligga kvar länge. Vill fylla på med hennes närhet, så jag klarar mig hela veckan. 
 
En kanonkväll helt enkelt!