josefine

Klockan sju blev den trötta mamman väckt för tionde gången av att den febervarma sonen var törstig. Hon sträckte sig halvt vaken-halvt medvetslös efter glaset som stog på hennes nattduksbordet och upptäckte att glaset var tomnt. Hon tvingade sig upp från sängen och duntäckets varma omfamning och gick på vingliga ben till köket och fyllde på.  När sonen stillat sin törst så låg de och kramades en stund och mamman började långsamt försvinna in i sömnen sköna tillhåll.

Sonen som nu blivit pigg hade helt andra planer och han tvingade upp sin mamma igen, upp till vardagsrummet där tv'n skulle på och rätt kanal ställas in. Så fort mamman var tillbaka till sängen och låtit dunbålstret forma sig efter hennes kropp. så hörde hon sonen skrika från toaletten, färdig. När den trötta mamman kommit fram till sin sköna säng för tredje gången, så kunde inte mamman sova. Hon gav upp sovtanken och ringde till vårdcentarlen och beställde telefontid istället. Snopen blev hon, då tiden för samtal skulle ske redan en kvart över åtta. Mycket riktigt, vid beställd tid så ringde telefonen och en sjuksköterska var i andra änden. Lika snopen blev mamman då de fick tid redan klockan tio för provtaging och klockan halv elva skulle doktorn ta emot oss. Mamman funderade en stund men kunde inte minns att det gått så smidigt  och att hon fått tid så snabbt tidigare.

Elias var så duktig när blodprovet skulle tas i fingret. Han försökte titta bort men nyfikenheten tog överhand och han sneglade på vad sköterskan gjorde. Det var väl värt besväret, för han fick ett plåster och han fick välja ett klistermärke. Provet visade att hans sänka var för hög och det i sin tur betyder att kroppen har en infektion. Han var röd i halsen och hade vita prickar men testet visade som tur var att de var streptokockerfria. Näsan var igensnorad och ena örat lite rött, så doktorn ordinerade nässpray, alvedon och vila och ett nytt blodprov ska tas på onsdag.