josefine

Då var det dags igen då.....kräksjukan vill inte lämna oss ifred i år. Den håller oss med ett järngrepp.
Hoppas på att det är tredje gången gillt nu, för jag har ledsnat kan jag lova!

Strax efter klockan två i natt drog det igång för Elias och det kräktes nog en sex gånger innan magen var tom och inte kunde tömmas på mer innehåll. Jag lider som mamma vid dessa tillfällen, då de knapt får någon luft och den lilla luft som väl kommer in kommer sedan ut i någon form av gråt. Ja, samtidigt som de är så  duktiga som superhjältar och tar sig igenom skiten. Hoppas för fullt nu att inte vi andra i familjen blir smittade av detta pestliknade virus.....vill inte mer nu.

När jag ringde till dagis i morse berättade de att det gått magsjuka på småbarnsvadelningen i veckan och personalen hade visst ropat hej innan de var över bäcken, för de trodde att de stora hade klarat sig eftersom ingen hade insjuknat......ännu. Synd att de inte hade rätt den här gången, som de brukar ;-)
 
Men men, i natt var det visst inte bara lilleman som sett livet passera förbi i ultrarapid, utan det är fler av hans äldre dagiskompisar som tillbringat en viss tid med huvudet i toalettstolen och med vår erfarenhet säkerligen likt Elias, troligen har minst en dödstrött förälder med blålila påsar under de halvt öppna ögonen. Till råga på allt så ska det visst röra sig om en kraftig form av magsjuka.....

Nu börjar kampen med att få min älskling att äta igen. Han klagar på att han har ont i magen och trots mina förklaringar om att magen gör ont för att den är alldeles tom, så vill han inte äta något. Har försökt med allt, lagat nyponsoppa, brett favoritmackorna med favoritpålägg, erbjudit den sista drickyoughurten som de alltid annars bråkar om men inget har lyckats övertala honom att få ner det i stackars magen. .....