josefine

Har då äntligen fått se detta underverk som växer och gror i magen. Tycker det är helt fantastiskt och underbart att se att det verkligen finns något där inne, att det inte bara är för stort intag av kalorier. Första gången jag såg en bebis i min mage var ju mer än 8 år sedan...

Ville inte att tiden skulle ta slut, ville se mer och länge trots att vi var där i över 40 minuter ;-) Jag njöt då allt såg bra ut och bebis växte som den skulle och allt satt där det ska vara placerat i en frisk liten kropp. 
Jag är ju som jag är, så jag har varit lite orolig då jag mått så himlans bra.
Hur kan man vara gravid då??? Knäppt, ja jag vet.
Nu har i alla fall de flesta hjärnspökena tystnat liksom snacket bland kollegorna att det bor två i min mage ;-)

På skärmen såg det ut som bebis pussade på moderkakan ibland och några fina vinkningar kunde h*n bjuda på. Något nytt för denna gång, något vi inte gjorde när våra andra två sparkade i magen var att fråga om det är en flicka eller pojke där inne. Barnmorskan var inte helt säker, då bebis ville ha sina ben böjda och ena handen i mellan ibland, men hon vände och vred och talade om för oss vad hon kunde se.

Så nu vet vi och jag längtar till att tiden ska gå så att  h*n kommer ut!!!