josefine

Äntligen! Tentan avklarad och nu är det bara att hålla tummarna....
Den var egentligen inte så svår men har man inte pluggat så mycket som man borde, så blir det lite knivigare... Ångrar mig massor att jag inte lagt ner mer tid.

Det är inte så jädrans lätt när motivationen gett sig iväg och inte hittar tillbaka. Allt är roligare än att skriva ner en massa fakta, exempel och dessutom reflektera över det. Har inte lust, är trött på det.
Tacka vet jag att ta toaborsten och köra några varv runt porslinet och se hur det börjar blänka eller att sitta med Wilma och klä på alla hennes barbies och bratz de mest snyggaste kläderna och kamma till de coolaste frillorna, för att inte tala om teven med alla dessa bra program, som jag bara måste titta på.
 Att sitta hängd över böcker och sammanfattningar har jag inte heller lust med. Jag vet att jag måste och jag vill verkligen men vad gör man när motivationen inte finns och lusten vägrar att infinna sig???
 Hade iallafall turen att få jättebra sammanfattningar från mina kära basgruppsmedlemmar. Helt ärligt så skulle jag inte klara mig utan dem just nu!!!

                                                    

Jag har precis skrivit klart beteendevetenskapsuppgiften som ska in i morgon..... Alltid ute i god tid.
 Har även tenta på fredag. Kommer kanske inte hinna att skriva här på två dagar men då vet ni varför ;-)
Måste ju tentaplugga så fort tid finns och särskilt efter att barnen gått och lagt sig..... Det slår aldrig fel att Roine jobbar eftermiddag den veckan det är tenta.

Kram Jossan 

Ut kom jag och en kvart senare försvann solen bakom ett grått moln....
Hann i alla fall sitta och njuta lite. En kvart är ju alltid något.



Hade även med mig Raj och barnen ut. Har inte kommit på hur jag ska lyckas att locka med Roine ut.
Är tacksam för förslag ;-)



Barnen gungade och hade hopptävling, de åkte med madrasser i snövallen som plogbilen skrapat ihop och den har ju ökat i storlek efter den här helgens snöfall. Innan det var dags för skottning, så ville Elias få på sig sina skidor. Jag knäppte på dem och högg sedan tag i spaden och började skyffla snö. I nästa ögonblick ser jag Elias på toppen av snöhögen och han är på väg att ta fart med stavarna. Hur han kommit upp är för mig ett underverk. Jag hinner precis fram för att stoppa honom och han får åka ner med sina händer i mina..... Den killen kommer att göra sin mamma orolig och få hennes hjärta att hoppa upp i halsgropen många gånger ;-) 
Envis som han är, så fortsatte han att klättra upp till toppen och han förstog villkoren och ropade på sin mamma varje gång han var uppe så att han kunde få hjälp ner. Ibland var det även en skida som åkt av, eller så var det korsade skidor  och ibland var det bara för att reta sin mamma lite.

Det var ett himlans spring mellan skyffeln och snövallen och tilllslut så var både snön, Elias och mamman slut. Kan ju se det som ett riktigt bra och allsidigt träningspass med styrka, kondition och spänning.

Kvällen har bestått av bad, utemat, städning, Floor filler, telefon-snack och nattning.
Något som saknas? Jo, jag vet men arbetet behöver inte vara inne förens på onsdag och tentan är ju faktiskt inte förens på fredag.........
Alltid samma visa.

Nu ger jag upp och går och lägger mig.
God natt!

En gång är ingen gång och två gånger är en vana.

Nu var det tredje fredagen i rad som jag somnade i soffan. Skillnaden var att denna fredag kämpade jag inte emot, utan när dimman kom  lät jag den komma och jag svävade iväg bort från verkligheten. 
Vid midnatt vaknade jag och gick in i sovrummet där Roine låg och såg på film. Jag kröp in i hans armar och somnade om..... skönt! 

Detta måste vara ett gott tecken på att vi lyckatsmed det nya vardagsrummet., att det blev mysigt. Jag verkligen stortrivs och självklart bidrar alla värmeljusen till att mysfaktorn blir extra hög. Nu har vi bestämnt oss för att skifta på soffor, tvbänk och tv'n nere från källaren, där vi förnärvarande har vårt "riktiga" tv-rum. Det får bli nästa helgs projekt.  

När jag satt på tåget hem så ringde Wilma och undrade om jag skulle komma hem snart. Hon berättade att hon hade ringt själv och vi pratade en stund. Det var riktigt mysigt. Jag stannade på Ica på vägen hem och då ringde hon igen, för att höra om jag köpte en ny tandborste åt henne ;-) 
Väl hemma blev jag mottagen med en bamsekram och jag sa att jag tyckte att hon varit så duktig som kunde slå mitt mobilnummer som står på hennes lapp på kylen. Då svarar skruttan att hon inte alls använt lappen utan att hon kan nummret utantill varpå hon rabblar upp det..... Snacka om förvånad mamma och samtidigt stolt sådan.

Har inte hunnit med så mycket ikväll. Kom hem strax efter sex, så det har blivit middag, semlor och tv för hela slanten. Det har varit skönt, för jag känner att en förkylning håller på att sätta sina klor i mig. Snorar och huvudet dunkar.... vill inte.....

Såg på Desperate... och gråtmild som man är så kunde jag inte hålla tillbaka i slutet. Tårarna bara kom och jag tycker faktiskt synd om Susan. Det ä r alltid ngt som kommer i mellan henne och Mike, visst är man patetisk ;-)

Dags för Rajraj och sedan sängen. Tidigt i morgon igen, fast det känns bättre nu för att det börjar ljusna. När vi åker till dagis klockan sex, så är det inte nattsvart längre och det gör mig och barnen piggare och det kommer ju bara att bli ljusare och ljusare.

Älsklingarna gillade verkligen filmen. De tyckte det var lite läskigt med 3D brillorna ibland, då hajjarna och annat kom rätt emot dem ;-)
Är mäkta stolt och överraskad av Elias som var tyst HELA filmen och satt på sin stol, inte i mitt knä. Han ställde sig upp vid ett tillfälle men stog då still och var inte i vägen.  
Det börjar bli en biovan kille av honom också *ler*

Prison Break avklarad och spänningen håller fortfarande i sig. Hur ska jag nu kunna somna.
Tittade även på Kronprinsessan och det verkar bra, ännu ett program att följa. Jag som verkligen inte hat tid med det, när sk aläxorna då göras? ;-)

Lördag.
 Jag hann sova fyra timmar  innan jag steg upp som en zombie. Hade lovat barnen att viu skulle gå på bio. Det var Mia helg och då VILL jag att vi gör något speciellt en dag ialla fall. Efter en uppiggande dusch, så kom vi iväg till Heron City. Vi var inte de enda som hade bio på schemat, fö rdär var det fullt med sportlovsfirande familjer. "Sharkboy och Lavagirl" skulle vi se och det fanns biljetter kvar. Hade tänkt mig en tupplur för den trötta och utmattade mamman men med 3D glasögonen på så kunde jag faktiskt inte somna. Måste ha sett rätt så skoj ut och ögonfransarna slog hela tiden i "glaset" men det var ju mycket ballare effekter när de var på.

Efter filmen var det dags för det obligatoriska Mc Donalds besöket och vi hade tur som fann ett bord längst in i hörnet. Det var folk överallt och när barnen ville ha glass till efterrätt, så fick jag dem att vänta och få glass hemma istället. Det enda målet jag hade i sikte var då hem, hem till sängen. Skulle iväg och "jobba" om 1.5 timme....
Kom hem med gott samvete och var nöjd över den trevliga utflykten.  Somnade på tre röda i sängen och slets ur davalan 45 minuter senare. Trodde att jag skulle avlida och att kroppen blivit lam. Den ville inte riktigt lyda. Bälgade i mig en stor kopp kaffe och smällde i mig lite candy, innan jag satte mig i bilen och åkte till Södertälje.

Lördagkväll skulle spenderas med socialjouren och väl där så vände allt och energin strömmade åter i kroppen. Kvällen var bra och informationsrik. Även de som jobbade här var jättebra och jättetrevliga!!! Vi fick lite fika, satt och snackade och åkte på hembesök. Senare på kvällen kom en kvinna dit som behövde hjälp med att få ett skyddat boende på en gång. Jag fick följa hela processen och åkte även med och lämnade henne. Hoppas att allt går vägen för henne nu!!!

Kom hem och somnade av utmattning innan huvudet nått kudden.


Söndagen bestog av städning, tv och HOCKEY!

os-guld os-guld os-guld!!!!!!

Hejja Sverige var det första Elias sa i morse klockan tjugo i sex när jag väckte honom ;-)

Time for bed. Ska till Fryshuset imorgon och göra en intervju angående hedersvåld mm.

Luggen hängde ner för ögonen och det var mäkta irriterande, så i reklampausen i Top Model sprang jag in på toan och vips så var luggen kort, och då menar jag kort.
Denna impulshandling gjorde så att det blev ojämnt hela tiden men tillslut så blev det ok och då var luggen så här kort. Inte riktigt meningen men jag verkar ju glad ändå *asgarvar*

Var ledig igår men ändå glömde jag helt bort att skriva i bloggen. Kanske var det för att inget spännande hände eller så var det för att  det visades två avsnitt av "Top model", det sista och vinnaren korades.

Gårdagen bestog även av tvätt, tvätt och åter tvätt. Bestämnde mig att nu  får det fasiken vara nog, nog med all tvätt jag samlar på mig i varje hörn i tvättstugan. I ena hörnet ligger påslakan och handukar, i det andra gardiner och dukar , i det tredje ligger stickade och sk. känsliga kläder och i det sista hörnet ligger sådant som troligtvis går att tvätta, värt ett försök i alla fall. Annars får jag väl slänga det och jag har ju ändå ingen annanstans att lägga dem just nu.  
Jag väntar alltid med att tvätta dessa hörnsaker tills det finns plats över i någon maskin men det blir det ju aldrig!!! Äsch men det kan ju vänta, tänker jag då. Jag har ju några rena kvar än så länge, så jag kan göra det sen... sen... sen..........

Någon som känner igen sig?

Klockan halv fem körde väckarklockan igång imorse.....skuttade faktiskt gladeligen upp eftersom det stog utryckning på schemat idag. Äntligen dags igen!!!!
Mötte Andreas vid stationen igen och vi travade glatt upp till polishuset samtidigt som vi gick igenom gårdagens avsnitt av Prison Break.

När vi klev in på avdelningen så möttes vi av Jonas, en bekant från Gnesta. Hade helt glömt bort att han jobbar i Södertälje. Vi blev lika överraskade båda två och en rolig början på dagen. Vi fick kvittera ut skyddsvästar innan det var dags för morgonkaffe och utsättning. Vi blev tilldelade varsin patrull som vi skulle åka med. Jag fick åka med Linda och Thomas och de var underbara båda två.  Jag har lekt följa John med dem hela dagen, knappt undantag för toabesök ;-)




Dagen har inte varit så händelserik med en massa spännande ingripande men den har varit jättekul ändå. Vi har varit iväg och tagit upp anmälan, lämnat på häktet och lite andra olika insatser. Det känns liksom så rätt och jag bara längtar tills det är dags för mig att få komma ut och jobba!!!!!
ALLA har verkligen varit supertrevliga och jag hoppas verkligen att jag får komma till Södertälje. Jag känner mig välkommen dit av dem alla!
Stötte  under dagen på flera mer eller mindre kända ansikten som jobbar som poliser, vilket var skoj. Aldrig kan man då vara anonym *ler*

Här hemma under kvällen har tvättstugan varit mitt tillhåll men är nu frisläppt efter avtjänad samhällstjänst.... Ska göra i ordning lite kvällste innan Desperate.... börjar.

Kram! 

Idag vaknade jag pigg och utvilad, trots att klockan väckte mig fem i sju. Morgonen gick som planerat och vi kom iväg till dagis i tid, skönt! Vill ju inte komma försent första dagen på praktiken. Det är ju ganska lätt hänt när det är så nära liksom.....

Mötte upp min klasskompis Andreas vid stationen i Södertälje. Det är verkligen kul att ha någon med sig från klassen under praktiken, för det har jag inte haft tidigare.

Idag har vi fått oss en guidning runt Polishuset och hur organisationen är uppbyggd. Vi har varit trevliga och hälsat på alla vi mött, så imorgon lär vi ha träningsvärk i käkarna. Vi åt en långlunch innan det var dags att bege oss till Lyktan, ett kommunalt familjecenter dit alla som har div. svårigheter i sitt liv kan vända sig. Där har de även något som kallas Manfred, dit män som slår och är agressiva kan komma och prata och få hjälp. Det var intressant och Krister som vi träffade berättade hur de jobbar, hur kontakt skapas och gav oss lite råd på vägen. Klockan gick snabbt och blev tre och vi slutade för dagen.

Var hemma redan strax efter fyra och då hade jag även gått förbi Ica och handlat, hör ju inte till vanligheterna. Det blev matlagning av tjejerna i huset. Wilma skar falukorven och jag löken och vi tillredde en härlig korvstroganoff. Vi hann bara duka undan, innan det var dags att bege sig till Gnesta. Måndagar är ju gympatajm för Wilma och Linnea och idag var det min tur att köra. Medans tjejerna gympade passade jag på att ta mig en redig joggingtur. Kunde inte smita undan för jag hade ingen ursäkt att komma med till mig själv. Nu känns det iallafall jättebra, förutom att jag har fruktansvärt ont i ena axeln sedan träningen i fredags. Inte bra....

Nä, nu är det dags för Prison break och nervpirr som jag får när jag tittar på det. Äntligen!!!!