* Lyxigt *
Wilma och Elias sover hos mormor & morfar idag, så när jag kom hem efter jobbet så var jag alldeles själv. Kan inte minnas när det hände senast, lyx!
Ingen middag behövdes tillagas, för jag köpte med mig en färdiggjord sallad från Ica. Åt den i lugn och ro medans jag läste dagens postskörd.
Efter att jag åkt till svärfar och bytt tillbaka till vår bil, som han så snällt besiktat så blev det en tur till gymmet. Så skönt!
Kom hem, hällde upp lite beroendeframkallande cola light, satte på tv'n och slängde mig i soffan och där har jag legat tills bloggandet. Inga barn som ska nattas, som ropar efter vatten i sängen, som vill byta skiva......utan jag kunde ligga kvar i soffan länge, så länge som jag själv ville ;-))
Men det ska bli härligt att få hem dem imorgon igen, mina små älsklingar.
* Pepparspray *
Imorse vaknade jag med ett pirr i magen. Idag var det då dags för dag 1på den omtalade pepparspraysutbildningen. Hade för en gång skull tid att sitta ner i lugn och ro och äta frukost och läsa en tidning, för idag skulle Jossan vara au naturale. Inget smink skulle på vilket inte tillhör vanligheten, så idag skulle arbetskamraterna få sig en smärre chock ;-)
Lämnade hemmet med en skräckblandad förtjusning. Detta skulle bli både spännande, otäckt men ändå kul..... hm konstigt.
Så idag har Jossan alltså fått pepparspray i ögat och sedan boxats med en mitz, slagit den med batong, dragit vapen och beordrat ner en knivbeväpnad yngling som till sist fick handfängsel på. Allt detta utfördes med brinnande och rinnande ögon, krampande stängda ögonlock och en djävulsk smärta som inte går att beskriva. Hade jättetur, för saneringen på mig gick lätt jämfört med många andra. Lyckligt lottad med andra ord. Efter max tio minuter hade all smärta försvunnit och jag var bara lite röd i ögat och det kändes varmt.
Känner mig lite stolt över mig själv faktiskt.
Imorgon är det dags för teoridelen och dagen skall avslutas med ett litet skriftligt test som vi får göra två och två. Imorgon är det okej med smink igen, så mardrömmen för kollegorna är över ;-))
Lämnade hemmet med en skräckblandad förtjusning. Detta skulle bli både spännande, otäckt men ändå kul..... hm konstigt.
Så idag har Jossan alltså fått pepparspray i ögat och sedan boxats med en mitz, slagit den med batong, dragit vapen och beordrat ner en knivbeväpnad yngling som till sist fick handfängsel på. Allt detta utfördes med brinnande och rinnande ögon, krampande stängda ögonlock och en djävulsk smärta som inte går att beskriva. Hade jättetur, för saneringen på mig gick lätt jämfört med många andra. Lyckligt lottad med andra ord. Efter max tio minuter hade all smärta försvunnit och jag var bara lite röd i ögat och det kändes varmt.
Känner mig lite stolt över mig själv faktiskt.
Imorgon är det dags för teoridelen och dagen skall avslutas med ett litet skriftligt test som vi får göra två och två. Imorgon är det okej med smink igen, så mardrömmen för kollegorna är över ;-))
* Snabbis*
En snabb bloggning i pausen på Cityakuten....
Idag har jag varit på narkotika roteln. Ska vara där tills på fredag. Ska inte tillbaka till ordningen förens om sex veckor, utan nu är det dags för lite annat smått och gott. På onsdag och torsdag ska jag visserligen på Os-pepparsprayutbildning, vilket börjar kännas lite pirrigt. Då ska vi själva få in spray i ögonen och sedan agera på olika sätt. Alla som har gjort det säger att det är hemskt och att det känns som om att bli överkörd av tåget. Låter lockande va??
Roine jobbar kväll, så jag tog med mig barnen till gymmet efetr middagen. Var lite tveksam och tänkte först stanna hemma men tillslut övertalade jag mig själv att åka. jag verkligen njöt av träningen, kroppen har längtat till att få sig en omgång. Älsklingarna älskar att träna med mig och springa runt. Det går ju bra när det inte är några där som tränar. Det är inte alla barn som har ett gym och en hel gympasal att springa runt i ;-)) När vi åkte hem frågade de om vi int ekunde åka dit imorgon igen..... Nu har jag ju inget att skylla på.
Nu har det börjat igen. Han skriva lite iallafall. Snart är det ju även Prison break med snygga Mikael att vila ögonen på....
Idag har jag varit på narkotika roteln. Ska vara där tills på fredag. Ska inte tillbaka till ordningen förens om sex veckor, utan nu är det dags för lite annat smått och gott. På onsdag och torsdag ska jag visserligen på Os-pepparsprayutbildning, vilket börjar kännas lite pirrigt. Då ska vi själva få in spray i ögonen och sedan agera på olika sätt. Alla som har gjort det säger att det är hemskt och att det känns som om att bli överkörd av tåget. Låter lockande va??
Roine jobbar kväll, så jag tog med mig barnen till gymmet efetr middagen. Var lite tveksam och tänkte först stanna hemma men tillslut övertalade jag mig själv att åka. jag verkligen njöt av träningen, kroppen har längtat till att få sig en omgång. Älsklingarna älskar att träna med mig och springa runt. Det går ju bra när det inte är några där som tränar. Det är inte alla barn som har ett gym och en hel gympasal att springa runt i ;-)) När vi åkte hem frågade de om vi int ekunde åka dit imorgon igen..... Nu har jag ju inget att skylla på.
Nu har det börjat igen. Han skriva lite iallafall. Snart är det ju även Prison break med snygga Mikael att vila ögonen på....
* Tröttmössa *
Vara uppe länge och mysa.....trodde jag ja. Kvart över tio snarkade jag gott i soffan. Roine försökte väcka mig flertalet gånger och få mig att gå till sängen men inte jag inte. Det var alldeles för skönt i soffan och i drömmarnas värld. Först vid halvfyra längtade kroppen till sängen och närhet.... ;-))
* Min lilla sexåring *
Ja det märks att vi har fått en skolflicka här hemma. Allt man lär sig i skolan är ju inte alltid det bästa....
Härom kvällen när jag nattade Wilma, så såg jag ett papper på hennes skrivbord som hon målat och skrivit på. Jag tittar närmare på det och känner en stolthet när jag ser de fina bokstäverna och alla de ord hon skrivit. Mitt bland hjärtan, blommor och prinsessor uppenbarar sig ett ord som får mig att titta närmare, närmare. Tittar inte bara en gång, inte två men tillslut inser jag att jag sett rätt.
Med rosa glitterpenna har min lilla älskling skrivit knula.......
Ja, vad ska man säga. Självklart så var det inte hon som skrivit det, utan hennes kompis. Men efter beröm för de fina bokstäverna så erkände hon skamset att det var hon själv som skrivit det men att kompisen varit med. Förklarade med bestämd stämma, som en förälder ska göra, att man inte ska skriva sådana ord medans minnet tog mig tillbaka till den gång då jag som liten låg under syrrans säng och målade snuskbilder på hennes sängbotten ;-))
Har faktiskt skrattat för mig själv flertalet gånger då bilden av det rosaglittrande knula dyker upp på näthinnan ;-))
Härom kvällen när jag nattade Wilma, så såg jag ett papper på hennes skrivbord som hon målat och skrivit på. Jag tittar närmare på det och känner en stolthet när jag ser de fina bokstäverna och alla de ord hon skrivit. Mitt bland hjärtan, blommor och prinsessor uppenbarar sig ett ord som får mig att titta närmare, närmare. Tittar inte bara en gång, inte två men tillslut inser jag att jag sett rätt.
Med rosa glitterpenna har min lilla älskling skrivit knula.......
Ja, vad ska man säga. Självklart så var det inte hon som skrivit det, utan hennes kompis. Men efter beröm för de fina bokstäverna så erkände hon skamset att det var hon själv som skrivit det men att kompisen varit med. Förklarade med bestämd stämma, som en förälder ska göra, att man inte ska skriva sådana ord medans minnet tog mig tillbaka till den gång då jag som liten låg under syrrans säng och målade snuskbilder på hennes sängbotten ;-))
Har faktiskt skrattat för mig själv flertalet gånger då bilden av det rosaglittrande knula dyker upp på näthinnan ;-))
* Ledig lördagskväll *
Då var helgens arbetspass överstökade, så ikväll kan jag vara uppe länge och imorgon bitti får jag sova....härligt. Det blir mysbralla på, soffliggande med älskling bredvid och film. Äntligen tid för lite mys med mannen jag lever ihop med. Vi har gått om varandra flera veckor nu. Antingen är det den ena som jobbat natt och måste sova och den andra har jobbat eftermiddag eller så är det den andra som jobbat förmiddag och den ena jobbat eftermiddag. Även helgerna har det jobbats på....men nu ska svunnen tid tas igen... ;-))
Vi har Mia här i helgen och barnen är supernöjda. Mamman fick jobba över och kom inte hem förens efter klockan sex och med sig hade hon Happy meal lådor, vilklet mottogs med jubel och glädjeskutt. Medans barnen och pappan åt sig mätta var mamman och handlade lördagsgodis, vilket det snaskas för fulla muggar.
Helgens arbetspass har varit relativt lugna. Vi har iallafall haft att göra, har varit på inbrott, lägenhetsundersökning då dörren fick brytas upp med kofot och på flertalet trafikolyckor då bilar legat för tätt och åkt in i varandra vid inbromsningar. Vad var det jag sa här om dagen, håll avstånd kära bilister.
Igår stoppade vi min första bilförare som körde med alkohol i kroppen. Har faktiskt väntat på det, rätt eller fel att av mig. Det är ju tyvärr så att det finns bilister som kör trots att de druckit och vårt jobb är ju att upptäcka rattfyllerister och stoppa dem och nu känns det skönt att veta hur det går till. När en bilförare har blåst positivt i den alkometer som poliserna har med sig ute på fältet, får föraren följa med in till station. På stationen får föraren blåsa två gånger i en annan maskin med fem minuters mellanrum. Den här maskinen räknar ihop medelsnittet på dessa två blås, tar bort säkerhetsmarginal och därefter kommer det ett medeltal som visar hur många promille personen har i kroppen. En anmälan skrivs, förhör hålls och vi pratar lite om personens alkoholvanor och erbjuder dem hjälp. I vårt fall omhändertog vi körkortet och personen fick sedan lämna stationen i väntan på dom.
Nu ropar godispåsen efter mig och mysbrallan lockar.
Ha en underbar lördag alla!
Kram Kram
Vi har Mia här i helgen och barnen är supernöjda. Mamman fick jobba över och kom inte hem förens efter klockan sex och med sig hade hon Happy meal lådor, vilklet mottogs med jubel och glädjeskutt. Medans barnen och pappan åt sig mätta var mamman och handlade lördagsgodis, vilket det snaskas för fulla muggar.
Helgens arbetspass har varit relativt lugna. Vi har iallafall haft att göra, har varit på inbrott, lägenhetsundersökning då dörren fick brytas upp med kofot och på flertalet trafikolyckor då bilar legat för tätt och åkt in i varandra vid inbromsningar. Vad var det jag sa här om dagen, håll avstånd kära bilister.
Igår stoppade vi min första bilförare som körde med alkohol i kroppen. Har faktiskt väntat på det, rätt eller fel att av mig. Det är ju tyvärr så att det finns bilister som kör trots att de druckit och vårt jobb är ju att upptäcka rattfyllerister och stoppa dem och nu känns det skönt att veta hur det går till. När en bilförare har blåst positivt i den alkometer som poliserna har med sig ute på fältet, får föraren följa med in till station. På stationen får föraren blåsa två gånger i en annan maskin med fem minuters mellanrum. Den här maskinen räknar ihop medelsnittet på dessa två blås, tar bort säkerhetsmarginal och därefter kommer det ett medeltal som visar hur många promille personen har i kroppen. En anmälan skrivs, förhör hålls och vi pratar lite om personens alkoholvanor och erbjuder dem hjälp. I vårt fall omhändertog vi körkortet och personen fick sedan lämna stationen i väntan på dom.
Nu ropar godispåsen efter mig och mysbrallan lockar.
Ha en underbar lördag alla!
Kram Kram
* En ledig dag *
Torsdag, äntligen en ledig dag och vad gör jag..... typ ingenting......
Trött och omotiverad lät jag förmiddagen rinna iväg. En maskin tvätt var väl det jag gjorde innan jag la mig i soffan och tittade på när Elias spelade dataspel. Hann med slutet på "Våra bästa år", som jag inte sett på X antal år. Alla barn har visst blivit tonåringar men tonåringarna har inte åldrats och inte de vuxna heller... hm konstig. Stefano verkar iallafall inte ha gett upp hoppet om Marlena ännu. Vilken envis och ihärdig snubbe som inte fattar när loppet är kört.... Stackars lilla doc.... Märkte också att det måste ha varit någon form av hemvändardag, då många personer kommit tillbaka till den mystiska staden Salem där allt händer.
Hämtade Wilma och hennes kompis från skolan vid elva och sedan var det skönhetssalong här hemma. Sminkade tjejerna och de gjorde kruslockar på varandra och sedan var de enligt dem själva redo för att gå på disco ;-)) Nog känner man igen sig allt ;-))
På eftermiddagen tog jag mig i kragen och körde att släplass med renoveringssopor till tippen. Släpet har ju bara stått vid carpporten packad med sopor i två veckor......men nu är det iallafall borta!
Oj, måste sluta. Mitt favoritprogram börjar ju nu, Idol. Måste ju passa på att titta nu när jag inte jobbar.....
Kram så länge!!!
Trött och omotiverad lät jag förmiddagen rinna iväg. En maskin tvätt var väl det jag gjorde innan jag la mig i soffan och tittade på när Elias spelade dataspel. Hann med slutet på "Våra bästa år", som jag inte sett på X antal år. Alla barn har visst blivit tonåringar men tonåringarna har inte åldrats och inte de vuxna heller... hm konstig. Stefano verkar iallafall inte ha gett upp hoppet om Marlena ännu. Vilken envis och ihärdig snubbe som inte fattar när loppet är kört.... Stackars lilla doc.... Märkte också att det måste ha varit någon form av hemvändardag, då många personer kommit tillbaka till den mystiska staden Salem där allt händer.
Hämtade Wilma och hennes kompis från skolan vid elva och sedan var det skönhetssalong här hemma. Sminkade tjejerna och de gjorde kruslockar på varandra och sedan var de enligt dem själva redo för att gå på disco ;-)) Nog känner man igen sig allt ;-))
På eftermiddagen tog jag mig i kragen och körde att släplass med renoveringssopor till tippen. Släpet har ju bara stått vid carpporten packad med sopor i två veckor......men nu är det iallafall borta!
Oj, måste sluta. Mitt favoritprogram börjar ju nu, Idol. Måste ju passa på att titta nu när jag inte jobbar.....
Kram så länge!!!
* Besökare *
Onsdagen inleddes i en konferenslokal på Tom Tits. Vi aspiranter, våra handledare samt nyanställda poliser på ordningen var inbjudna av Södertälje kommun för en halvdags information om kommunen och de delar av kommunens verksamheter vi kan komma i kontakt med genom jobbet.
Det var bland annat personer från socialtjänsten, psykiatrin, beroendevården, skolan, fritidsgårdar, äldreomsorgen, säkerhetsdelen, fältare mfl. Tycker det var trevligt och bra intiativ av kommunen och det mesta var något vi kan ha nytta av. Förmiddagen avslutades med god lunch på Tom Tits innan det var dags för oss att ta oss till nästa anhalt som var......
....Södertälje brandstation. Där möttes vi av stiliga brandmän som var villiga att visa deras station, brandbilar mm. Såg tjejernas belåtna blickar när de studerade dessa modiga brandmän när de rördes ig runt i lokalen ;-))
Självklart bjöd de på fika och en pratstund om allt möjligt. Kul att ses på andra ställen är på olycksplatser. Innan rundvandring hade vi lite information om hur de jobbar, hur vi som brandkår och polis samarbetar på bästa sätt mm.
Eftermiddagen gick snabbt och mitt sista mål för dagen innan det var dags att bege sig hemåt var polisstationen. Det var dags för handledarmöte och denna gång skulle vi för andra gången fylla i ett bedömningsunderlag. Det gör vi för att vi ska se om vi har utvecklats något under denna resas gång och om vi i slutet kommer att ha den kunskap som krävs för att bli godkända .
Det var bland annat personer från socialtjänsten, psykiatrin, beroendevården, skolan, fritidsgårdar, äldreomsorgen, säkerhetsdelen, fältare mfl. Tycker det var trevligt och bra intiativ av kommunen och det mesta var något vi kan ha nytta av. Förmiddagen avslutades med god lunch på Tom Tits innan det var dags för oss att ta oss till nästa anhalt som var......
....Södertälje brandstation. Där möttes vi av stiliga brandmän som var villiga att visa deras station, brandbilar mm. Såg tjejernas belåtna blickar när de studerade dessa modiga brandmän när de rördes ig runt i lokalen ;-))
Självklart bjöd de på fika och en pratstund om allt möjligt. Kul att ses på andra ställen är på olycksplatser. Innan rundvandring hade vi lite information om hur de jobbar, hur vi som brandkår och polis samarbetar på bästa sätt mm.
Eftermiddagen gick snabbt och mitt sista mål för dagen innan det var dags att bege sig hemåt var polisstationen. Det var dags för handledarmöte och denna gång skulle vi för andra gången fylla i ett bedömningsunderlag. Det gör vi för att vi ska se om vi har utvecklats något under denna resas gång och om vi i slutet kommer att ha den kunskap som krävs för att bli godkända .
* Länskommunikationscentralen *
I tisdags fick Jossan bege sig ut på äventyr till huvudstaden. Ett arbetspass på Länskommunikationscentralen (LKC) som ligger på Norrmalm i Stockholm stog på schemat.
Alla jobb en polispatrull får går genom LKC och de i sin tur får information om jobb från allmänheten som bland annat ringt 112. När LKC får in ett jobb, så kontaktar de via radion en patrull eller fler, beroende på vad jobbet kräver. Patrullen talar om för LKC när de är på plats, får hjälp med eventuella problem som kan uppstå och hjälp med olika slagningar som kan behövas. När patrullen är färdig på platsen, så meddelar de LKC vad som gjorts och vad som skall skrivas. Om patrullen väljer att avrapportera senare, så blir de lediga för jobb igen.
När patrullerna "hittar" egna jobb som tex stopp av fordon, trafikkontroll mm, så meddelar de LKC som då lägger in det i datan. Sedan följer samma procedur.
På LKC sitter operatören med fyra dataskärmar framför sig. På skärmarna ser de bland annat vilka patruller(polisbilar) som jobbar och namnen på de poliser som sitter i. De har ett kösystem som visar vilka patruller som står i radiokö/telefonkö och de ropar upp dem i tur ordning. De har även en karta uppe där de bland annat kan se de bilar med GPS. Operatören har även fönster öppna så att de snabbt kan göra slagningar i olika register åt patrullerna. Det finns säkert en massa andra funktioner de använder sig av också men det ärsvårt att komma ihåg alla ;-))
Alla operatörer sitter i en stor sal och platserna är uppdelade i de olika polisdistrikten som Stockholm är uppdelat i, söder, city och norr. Länsvakthavande har ett kontor i salen, så han kan fatta vissa beslut som kan behövas.
Jag tycker att det var jättekul och lärorikt att se hur de jobbar. Det var även kul att se ansiktena på dem som man brukar prata i radion med och vissa såg ju inte alls ut som man föreställt sig ;-)
Alla jobb en polispatrull får går genom LKC och de i sin tur får information om jobb från allmänheten som bland annat ringt 112. När LKC får in ett jobb, så kontaktar de via radion en patrull eller fler, beroende på vad jobbet kräver. Patrullen talar om för LKC när de är på plats, får hjälp med eventuella problem som kan uppstå och hjälp med olika slagningar som kan behövas. När patrullen är färdig på platsen, så meddelar de LKC vad som gjorts och vad som skall skrivas. Om patrullen väljer att avrapportera senare, så blir de lediga för jobb igen.
När patrullerna "hittar" egna jobb som tex stopp av fordon, trafikkontroll mm, så meddelar de LKC som då lägger in det i datan. Sedan följer samma procedur.
På LKC sitter operatören med fyra dataskärmar framför sig. På skärmarna ser de bland annat vilka patruller(polisbilar) som jobbar och namnen på de poliser som sitter i. De har ett kösystem som visar vilka patruller som står i radiokö/telefonkö och de ropar upp dem i tur ordning. De har även en karta uppe där de bland annat kan se de bilar med GPS. Operatören har även fönster öppna så att de snabbt kan göra slagningar i olika register åt patrullerna. Det finns säkert en massa andra funktioner de använder sig av också men det ärsvårt att komma ihåg alla ;-))
Alla operatörer sitter i en stor sal och platserna är uppdelade i de olika polisdistrikten som Stockholm är uppdelat i, söder, city och norr. Länsvakthavande har ett kontor i salen, så han kan fatta vissa beslut som kan behövas.
Jag tycker att det var jättekul och lärorikt att se hur de jobbar. Det var även kul att se ansiktena på dem som man brukar prata i radion med och vissa såg ju inte alls ut som man föreställt sig ;-)
* Trafiktankar *
Förkylningsmonstret har nu varit en del av hela familjen. Även Roine och barnen fick smaka på dess otäcka smitta men nu verkar den ha lämnat oss för någon annan familj. Phu...det finns verkligen lyckliga "skilsmässor".
Eftersom jag var den enda friska familjemedlemen, så var det bara jag som fick gå på 30 års fest i lördags. Det bjöds på supergod mat och bästa tänkbara sällskap. Märks nu att man bytt bransch, till ett arbete som betyder helgjobb..... Fick hålla mig nykter och åka hem ganska skapligt eftersom ett nytt arbetspass vankades klockan sju dagen efter. Det är ju lika bra att vänja sig på en gång och det är ju i och för sig ganska bra för hälsan... ;-)) Supertrevligt hade jag det iallfall. Tack Therese (och David)!
Fick iallafall lite sömn under natten innan klockan slog på sitt allra värsta ljud. Tur var väl det, för det skulle visa sig att söndagens pass skulle bli fyra timmar längre än planerat.
Ordinarie arbetspass kunde ha slutat lyckligare. Det inträffade en trafikolycka där en motorcykelförare miste livet...... Det gav mig verkligen en tankeställare, att livet är så skört och att det kan hända vem som helst. En olycka, ett ögonblicksverk som ingen kan förutse. När vi stog vid olycksplatsen och väntade på bärgare, så såg man bil efter bil svischa förbi i höga hastigheter. Hastigheten var alldeles för hög och detta på en väg där tillåten hastighet är 70km/h. Helst hade jag velat säga åt dem alla att SAKTA NER!!!! Ja, jag kan också trycka på gasen lite då och då men detta ger en verkligen en tankeställare. Kanske dags att montera in en bromskloss under gaspedalen på Clio'n. Det skulle ju även motverka en dyr bot på flera tusen, nu när de chockhöjts :-)
Dagen efter, måndagsmorgonen, svängde jag upp på motorvägen och trafiken var tung. Bilar stressade, trängdes och det var mörkt. Jag fick känslan att det kommer att smälla. Ja,vad tror ni händer? När jag parkerat bilen i Södertälje så möts jag av brandkår och polis. Mycket riktigt, en trafikolycka på motorvägen efter Södertälje. Bilar har legat för tätt och en bil har gjort en hastig inbromsning och fått fyra bilar i ändan...
Vad ska man säga, HÅLL AVSTÅND!!!
Nu bjuder älskling på Thaisoppa.
* Annars då...*
Lite uppdatering och annan oviktig information från mig.
- Köket är nästan klart., lite smågrejor som ska fixas här och där. Takmålning, lister, lite ny tapet där det saknas och takspot'en. Efter ett flertal rundor till Ikea, så fattas en lådfront och gångjärn till en lucka men jag åker ju så gärna dit ;-))Njuter och är sååå nöjd!!!
Vi har bestämt oss för att vänta ett tag med badrummet, orkar inte det just nu. Vill ju men den här gången får faktiskt förnuftet bestämma. - Tyvärr har jag inte tagit egna bilder på superlänge. Kamerans batterier har försvunnit men jag ska leta rätt på det dem, ska bara......(de ord jag anv mest just nu). Misstankarna lutar starkt mot lilleman och hans lilla bebis Stina som började skratta och gråta i samma veva som batterierna försvann. Tål att utredas.
- Blodgivarbussen var på Kungsörnen igår och jag fick en kallelse men tyvärr satte ju förkylningen käppar i igen. Kunde inte förra gången heller och int egången innan det heller...trist...
- På jobbet har det varit ganska lugnt. Jobbade natt förra veckan och i dimman som låg tät över distriktet var det inte en kotte ute och knappt någon bil att stoppa. Endast rådjuren var vakna och ville skutta över vägen när jag försökte lära mig att hitta i Salem. Vilket var en av de mest korkade idéerna jag haft, då jag bara såg några få meter framför mig. Var glad att jag hittade tillbaka till Södertälje igen. Vissa nätter blev långa och morgonkvisten kändes långt borta. Har även varit med på krogkontroll med berörda enheter. Det var en stor insats och det var intressant och se hur det går till.
- Det var polisfest förra veckan, då aspiranter och assistenter åkte iväg och hade en massa skoj och hyss för oss. Vi var indelade i lag och varje lag skulle vara utklädda. Mitt lag var talibaner och vi var så snygga i vita lakan, huvudbonader och med skägg och vapen från Buttericks ;-) Det blev tävlingar, tipspromenad, bad i sjön och i bastun, god mat och dryck, dans mm mm. Ja, det var superskoj.
- Ska på trettioårsfest hos goaste Therese på lördag och då får jag äntligen träffa mina kära brudar. Det var länge sedan, då jag missade förra tjejmiddagen. Tyvärr måste jag åka hem ganska tidigt, börjar jobba kl 07 på söndag. Var på grann-tjejmiddag i lördags och där bjöds det på libanesisk mat vilket var supernice. Var tyvärr inte på topp, för det var då känningarna om den stundande förkylningen gav sig till känna.
- Näpp, dags att koja och jag hoppas att jag slipper dessa mardrömmar jag haft senaste nätterna. Orkar inte springa, gömma mig och slåss för mitt liv i natt. Vill bara sova..... Feberdrömmar är otäcka, usch.
* Sjuk *
Efter att försökt hinna med så mycket med så lite tid tillgodo gjorde att det nallades på de viktiga sovtimmarna. Straffade sig såklart med besked. Kroppen blev mottaglig och välkomnade en förkylning med öppna armar och den tog mig med storm över en natt och omfamnade mig med sina långa klor.
I halsen växte halsmandlarna till groteska kratrar med vita prickar som förökade sig i rekortfart. Kroppstemperaturen steg med rasande fart och lika snabbt infann sig den oändliga tröttheten som sänkte mig in i en dvala som förde mig rakt ner i dunbolstret.
Där har jag befunnit mig mestadels den här veckan fram till idag, då jag tvingade mig själv att krypa upp som ett lik och ignorera hjärnans signaler att lägga mig igen. Äntligen kunde jag stå emot. En välbehövlig dusch, en Ipren och det börjar sakta kännas som att klorna börjar tappa sitt grepp, lite grann iallafall...
Har förmodlingen sett ut precis som jag mått och för att inte tala om hur jag har låtit när jag pratat. De få människor jag stött på när jag varit tvungen att bita ihop och göra de familjära bestyren, har förskräckt frågat hur jag mår. Med andra ord har de sett ett vandrande lik med svullna ögon och det enda de fått till svar har varit något otydligt grymtande.
När nu förkylningsmonstret håller på att lämna mig, söker den en ny kropp att inta vilket tråkigt nog verkar bli Wilmas......
I halsen växte halsmandlarna till groteska kratrar med vita prickar som förökade sig i rekortfart. Kroppstemperaturen steg med rasande fart och lika snabbt infann sig den oändliga tröttheten som sänkte mig in i en dvala som förde mig rakt ner i dunbolstret.
Där har jag befunnit mig mestadels den här veckan fram till idag, då jag tvingade mig själv att krypa upp som ett lik och ignorera hjärnans signaler att lägga mig igen. Äntligen kunde jag stå emot. En välbehövlig dusch, en Ipren och det börjar sakta kännas som att klorna börjar tappa sitt grepp, lite grann iallafall...
Har förmodlingen sett ut precis som jag mått och för att inte tala om hur jag har låtit när jag pratat. De få människor jag stött på när jag varit tvungen att bita ihop och göra de familjära bestyren, har förskräckt frågat hur jag mår. Med andra ord har de sett ett vandrande lik med svullna ögon och det enda de fått till svar har varit något otydligt grymtande.
När nu förkylningsmonstret håller på att lämna mig, söker den en ny kropp att inta vilket tråkigt nog verkar bli Wilmas......