* Mitt liv som gräsänka *
Då så, äntligen lite lugn och tid över för mig själv.
Nu har jag varit gräsänka i snart två veckor och det har gått hur bra som helst. Gräsänka eller gräsänkling, borde ju vara änka då jag inte hade något som dinglade sist jag kollade ;-)) Smakar man på ordet, så låter det faktiskt lite konstigt. Undrar egentligen vart det kommer ifrån, fotbollsfruar? Jag kan då inte identifiera mig med någon som förlorat gräs, även om jag sätter fantasin på högvarv ;-)) Snarare som ensamstående, skiftarbetande tvåbarnsmorsa som av ren utmattning somnar vid nattningen av hennes hjärtan men tvingar sig sedan upp för att ta kvällspromenad med hunden.
För gräsänkamamman har det som sagt gått hur bra som helst. Mamman får gå upp lite tidigare i ottan för att hinna gå ut med krulliga hunden som ligger med benen i kors. Mamman väcker hennes snosande barn, slänger på dem kläder och stressar sedan iväg till dagis/skolan. Gräsänkamamman är helt förstummad över hur hjälpsamma hennes små stjärnor är på morgnarna. Måste bero på att mamman sade till de små att nu när pappan inte finns i huset, så måste vi alla hjälpas åt för att få allt att fungera på bästa sätt. Inte en endaste morgon har det varit utbrott för att något sitter fel eller för att någon inte vill. Det enda som får gräsänkamamman att ruttna är det eviga tjafset om vem som skall sitta fram i bilen.....
När gräsänkamamman kommer hem efter att barnen hämtats och något lättlagat införskaffats på affären, känner hon sig lugn i sinnet. Eftersom mamman inte har några förväntningar på saker som ska ha skett i hemmet under hennes arbetstid, då pappan brukar vara hemma, så infinner sig aldrig den irritation som kan komma smygandes annars. Dammsugaren tas fram i ett svep och vips är det rent och fint på golvet igen. När diskmaskinen gjort sitt jobb, tömmer gräsänkamamman den utan att känna att det är hon som gör det igen och det bästa av allt är att det är rent och avtorkat på köksbänkarna.
Eftersom gräsänkamamman inte har någon att dumpa hundpromenaderna på, så är det bara att ta alla promenader själv i både ur och skur. Detsamma gäller marsvinsburen, då gräsänkamamman måste göra rent varje vecka, till skillnad mot var fjortonde dag. Men mamman gör det utan omsvep och det känns inte jobbigt, för hon har ju faktiskt ingen val. Det vill säga förväntningar på att någon annan skall göra det finns inte.
Gräsänkamamman har infört ny kvällsrutin på vardagarna och de startar en halvtimme tidigare än vanligt. Tandborstning och pyjamas på och nu även tillåtelse att lägga sig i mammans säng, för det skall läsas saga. När sagan är slut så släcker mamman lampan och hennes små gryn får somna gott i hennes säng. Vilket är raka motsatsen mot mammans annnars så bestämnda åsikt om att barnen ska somna i sina sängar men får komma över till henne när de vaknar. Gräsänkamamman måste nog ärligt medge att den annars så trånga sängen känns plötsligt stor och kall och att det då som gräsänka är väldigt skönt att ha sina älsklingar nära.
Gräsänkamamman har även insett att livet som just gräsänkamamma har medfört bättre sovrutiner, ja nästan lite kärringvarning skulle man kunna säga. Gräsänkamamman somnar utan några som helst problem tidigt på kvällarna. Inte ens hennes favoritprogram på tv'n kan få henne att hålla uppe ögonlocken, utan hon somnar antingen med barnen eller i soffan strax efter klockan 21. På lediga morgonkvistar väcks hon vid sju tiden av morgonpigga älsklingar och gräsänkamamman är minsann lika pigg hon. Hon förstår inte vad som sker, hon får sova längre men kan och behöver inte det. Mamman sätter på en av filmkanalerna och en film avnjuts i sängen innan hon går upp och gör iordning barnens second breakfast innehållandes äggröra. Döm om förvåning hos barnen när klockan inte ens passerat nio. ;-))
Gräsänkamamman måste även medge att livet som gräsänkamamma är ganska skönt ett tag men efter en tid kommer det något sakta, smygandes och det blir starkare och starkare ju längre tiden går....
Den starka, duktiga och effektiva gräsänkamamman känner att det är något som fattas henne, något som hon inte är hel utan. En del av henne, som får henne att må bra finns just nu inte hos henne.
Det är saknaden som kommer över gräsänkamamman, saknaden att göra något kul tillsammans och skratta massor med pappan, saknaden att få skylla och bli irriterad på honom. Men störst av allt blir saknaden av närhet, få krypa in i pappans famn och bli omfamnad länge länge länge. Bara låta känslorna ta mamman med storm och strömma igenom kroppen med värme och hetta och sprida känslan av trygghet och kärlek.
När gräsänkamamman får en stund över för sig själv känner hon hur saknaden blir allt större ju längre tiden går, saknade efter hennes man, den man som betyder mest av allt i gräsänkamammans liv.
Nedräkning börjar, snart är han hemma igen...och han kan förbereda sig på att tre ivriga och klistriga plåster kommer att möta honom vid hemkomsten.
Nu har jag varit gräsänka i snart två veckor och det har gått hur bra som helst. Gräsänka eller gräsänkling, borde ju vara änka då jag inte hade något som dinglade sist jag kollade ;-)) Smakar man på ordet, så låter det faktiskt lite konstigt. Undrar egentligen vart det kommer ifrån, fotbollsfruar? Jag kan då inte identifiera mig med någon som förlorat gräs, även om jag sätter fantasin på högvarv ;-)) Snarare som ensamstående, skiftarbetande tvåbarnsmorsa som av ren utmattning somnar vid nattningen av hennes hjärtan men tvingar sig sedan upp för att ta kvällspromenad med hunden.
För gräsänkamamman har det som sagt gått hur bra som helst. Mamman får gå upp lite tidigare i ottan för att hinna gå ut med krulliga hunden som ligger med benen i kors. Mamman väcker hennes snosande barn, slänger på dem kläder och stressar sedan iväg till dagis/skolan. Gräsänkamamman är helt förstummad över hur hjälpsamma hennes små stjärnor är på morgnarna. Måste bero på att mamman sade till de små att nu när pappan inte finns i huset, så måste vi alla hjälpas åt för att få allt att fungera på bästa sätt. Inte en endaste morgon har det varit utbrott för att något sitter fel eller för att någon inte vill. Det enda som får gräsänkamamman att ruttna är det eviga tjafset om vem som skall sitta fram i bilen.....
När gräsänkamamman kommer hem efter att barnen hämtats och något lättlagat införskaffats på affären, känner hon sig lugn i sinnet. Eftersom mamman inte har några förväntningar på saker som ska ha skett i hemmet under hennes arbetstid, då pappan brukar vara hemma, så infinner sig aldrig den irritation som kan komma smygandes annars. Dammsugaren tas fram i ett svep och vips är det rent och fint på golvet igen. När diskmaskinen gjort sitt jobb, tömmer gräsänkamamman den utan att känna att det är hon som gör det igen och det bästa av allt är att det är rent och avtorkat på köksbänkarna.
Eftersom gräsänkamamman inte har någon att dumpa hundpromenaderna på, så är det bara att ta alla promenader själv i både ur och skur. Detsamma gäller marsvinsburen, då gräsänkamamman måste göra rent varje vecka, till skillnad mot var fjortonde dag. Men mamman gör det utan omsvep och det känns inte jobbigt, för hon har ju faktiskt ingen val. Det vill säga förväntningar på att någon annan skall göra det finns inte.
Gräsänkamamman har infört ny kvällsrutin på vardagarna och de startar en halvtimme tidigare än vanligt. Tandborstning och pyjamas på och nu även tillåtelse att lägga sig i mammans säng, för det skall läsas saga. När sagan är slut så släcker mamman lampan och hennes små gryn får somna gott i hennes säng. Vilket är raka motsatsen mot mammans annnars så bestämnda åsikt om att barnen ska somna i sina sängar men får komma över till henne när de vaknar. Gräsänkamamman måste nog ärligt medge att den annars så trånga sängen känns plötsligt stor och kall och att det då som gräsänka är väldigt skönt att ha sina älsklingar nära.
Gräsänkamamman har även insett att livet som just gräsänkamamma har medfört bättre sovrutiner, ja nästan lite kärringvarning skulle man kunna säga. Gräsänkamamman somnar utan några som helst problem tidigt på kvällarna. Inte ens hennes favoritprogram på tv'n kan få henne att hålla uppe ögonlocken, utan hon somnar antingen med barnen eller i soffan strax efter klockan 21. På lediga morgonkvistar väcks hon vid sju tiden av morgonpigga älsklingar och gräsänkamamman är minsann lika pigg hon. Hon förstår inte vad som sker, hon får sova längre men kan och behöver inte det. Mamman sätter på en av filmkanalerna och en film avnjuts i sängen innan hon går upp och gör iordning barnens second breakfast innehållandes äggröra. Döm om förvåning hos barnen när klockan inte ens passerat nio. ;-))
Gräsänkamamman måste även medge att livet som gräsänkamamma är ganska skönt ett tag men efter en tid kommer det något sakta, smygandes och det blir starkare och starkare ju längre tiden går....
Den starka, duktiga och effektiva gräsänkamamman känner att det är något som fattas henne, något som hon inte är hel utan. En del av henne, som får henne att må bra finns just nu inte hos henne.
Det är saknaden som kommer över gräsänkamamman, saknaden att göra något kul tillsammans och skratta massor med pappan, saknaden att få skylla och bli irriterad på honom. Men störst av allt blir saknaden av närhet, få krypa in i pappans famn och bli omfamnad länge länge länge. Bara låta känslorna ta mamman med storm och strömma igenom kroppen med värme och hetta och sprida känslan av trygghet och kärlek.
När gräsänkamamman får en stund över för sig själv känner hon hur saknaden blir allt större ju längre tiden går, saknade efter hennes man, den man som betyder mest av allt i gräsänkamammans liv.
Nedräkning börjar, snart är han hemma igen...och han kan förbereda sig på att tre ivriga och klistriga plåster kommer att möta honom vid hemkomsten.
* APT, pangpang och Basil mus *
Barnen har somnat i min säng efter att Basil Mus åter igen visat vilken mästerdetetektiv han är. Jag hann nästan inte läsa färdigt boken innan de små liven somnade. Det märks att vi haft tidiga morgnar...även jag hade mest av allt stängt igen butiken för idag och sussat ikapp med raringarna men Samuraj måste ju få komma ut......Har ju en tidig morgon imorgon igen...
Idag hade vi APT på jobbet där bland annat verksamhetsplanen för i år gicks igenom och vi fick ge synpunkter på hur/vad vi vill göra för att nå våra mål. Efter lunch var det dags att panga. Vi åkte till skjutbanan vilket var supernice i det underbara vädret! Tycker det är skitskoj att skjuta och önskar att vi kunde göra det oftare. Är ingen mästerskytt men det är ändå skoj. Först var det kompitensskytte eftersom alla inte skjutit upp ännu. Sedan fick vi skjuta efter en bana som instruktörena byggt upp. Det gäller inte bara att skjuta snabbt utan även använda alla hjärnceller. Det gäller att kommunicera med sin kollega, hantera vapnet säkert under förflyttningar, ta skydd och även få en bra träffbild. Det gick galant, jag och Annsan var i par och vi vann!!!! Nu vet jag inte om det var för att vi slätade av instruktören innan och att han tyckte vi var oerhört snygga. Vilket som, det skiter vi i, vi SEGRADE ;-))
Sedan har det blivit de sedvanliga rutinerna. Hämta älsklingar, handla (gudskelov fick jag en 50kr check fr. Ica igår), hem och ut med Rajraj, laga mat, diska undan.... Ikväll drog vi en runda i Järna och delade ut kalasinbjudningslappar till Wilmas kompisar innan det var dags för pyjamas och saga.
Idag hade vi APT på jobbet där bland annat verksamhetsplanen för i år gicks igenom och vi fick ge synpunkter på hur/vad vi vill göra för att nå våra mål. Efter lunch var det dags att panga. Vi åkte till skjutbanan vilket var supernice i det underbara vädret! Tycker det är skitskoj att skjuta och önskar att vi kunde göra det oftare. Är ingen mästerskytt men det är ändå skoj. Först var det kompitensskytte eftersom alla inte skjutit upp ännu. Sedan fick vi skjuta efter en bana som instruktörena byggt upp. Det gäller inte bara att skjuta snabbt utan även använda alla hjärnceller. Det gäller att kommunicera med sin kollega, hantera vapnet säkert under förflyttningar, ta skydd och även få en bra träffbild. Det gick galant, jag och Annsan var i par och vi vann!!!! Nu vet jag inte om det var för att vi slätade av instruktören innan och att han tyckte vi var oerhört snygga. Vilket som, det skiter vi i, vi SEGRADE ;-))
Sedan har det blivit de sedvanliga rutinerna. Hämta älsklingar, handla (gudskelov fick jag en 50kr check fr. Ica igår), hem och ut med Rajraj, laga mat, diska undan.... Ikväll drog vi en runda i Järna och delade ut kalasinbjudningslappar till Wilmas kompisar innan det var dags för pyjamas och saga.
* Boxning och planering *
Idag på jobbet hade vi planeringsdag. Vi började dagen med självskydd/fyspass, vilket vi vanligtvis har i slutet på dagen. All morgonbestyr med duschning, sminkning och plattångande var ju förgäves då det skulle svettas bort 90 minuter senare. Men men, snygg som fan var jag iallafall då jag drog på mig boxningshandskarna ;-)) Förmiddagen var superskoj och vi boxades så att energin sprutade ut ikapp med svettdropparna. Konstigt det där egentligen. Jag gör av med en massa energi och när jag sedan lämnar passet är jag fylld med mer energi än jag hade innan jag klev in i lokalen.... Visserligen ligger nog energin mer i huvudet och i mungiporna snarare än i kroppen ;-)) Vill ha mer sådana här pass, är så kul så kul!!!!
Efter välbehövlig lunch var det då dags att planera arbetstid och jag har nog fått ihop ett hyfsat schema som jag kan vara nöjd med. Övning ger färdighet. Än så länge har jag inte upptäckt några missar......
Imorgon har vi utbildningsdag och då ska vi bland annat ut och skjuta på skjutbanan. Ska bli riktigt skoj, bara träningsvärken lämnar mig ifred så att jag kan få upp armarna och orkar hålla emot rekylen::::::
Sov så gott alla!
Efter välbehövlig lunch var det då dags att planera arbetstid och jag har nog fått ihop ett hyfsat schema som jag kan vara nöjd med. Övning ger färdighet. Än så länge har jag inte upptäckt några missar......
Imorgon har vi utbildningsdag och då ska vi bland annat ut och skjuta på skjutbanan. Ska bli riktigt skoj, bara träningsvärken lämnar mig ifred så att jag kan få upp armarna och orkar hålla emot rekylen::::::
Sov så gott alla!
* Dessa underbara tulpaner *
Ikväll när jag kom hem och öppnade brevlådan för att ta in posten, låg där något oväntat men alldeles vackert som var adresserat till mig. Det fick ett stort leende att sprida sig över mina läppar och spred värme i hela min trötta kropp. Det som låg i brevlådan, förutom de väntade och ack så trista räkningarna var ett vykort med tulpanmotiv och jag som bara älskar tulpaner! Hade jag haft min kamera, som tyvärr befinner sig utomlands för tillfället, så hade jag tagit en bild och satt in här. Istället får ni avnjuta en favoritbild i repris.
♥ Tusentack käraste vän för din omtanke, för att du känner mig och vet vad jag gillar och behöver!!!!
Love U och kram på dig!!! ♥
♥ Tusentack käraste vän för din omtanke, för att du känner mig och vet vad jag gillar och behöver!!!!
Love U och kram på dig!!! ♥
* En snabbis *
En snabb visit innan läggning...och jag tror nog att mamman kommer att somna tillsammans med grynen ;-))
Schlagerkvällen var en succé. Jag, syrran och barnen inledde kvällen med barnens absoluta favorit, tacobuffé! Sedan dukades det upp med godis, chips, läsk och vin. Uppsminkade och iklädda glittriga kläder och boan kring halsen hejade vi sedan fram våra favoriter. Vi hade lite olika åsikter om vem som skulle vinna i början, vilket inte var så konstigt då startfältet i år var superbra. I slutändan var vi alla i allafall enade, rätt låt vann. Efter finalen så somnade barnen en efter en och jag och syrran som kommit in i ett behagligt vinrus fortsatte kvällen med lite skitsnack och tv'tittande.
På söndagen vaknade både jag och syrran med ångest med tanke på allt vi svullat i oss ända fram till småtimmarna. Det var bara att hoppa i träningskläderna, sätta på en av hennes gympafilmer och börja förbränna i vardagsrummet framför tv'n. Sedan tog vi en promenad med en inte allt för rask takt för att avsluta med ytterligare en film men denna gång med yogaliknade rörelser.
Efter att tacoresterna ätits upp under vår sena lunch, så packade jag och barnen ihop våra saker och begav oss sedan hem till Casa de Ristmägis.
På söndagen vaknade både jag och syrran med ångest med tanke på allt vi svullat i oss ända fram till småtimmarna. Det var bara att hoppa i träningskläderna, sätta på en av hennes gympafilmer och börja förbränna i vardagsrummet framför tv'n. Sedan tog vi en promenad med en inte allt för rask takt för att avsluta med ytterligare en film men denna gång med yogaliknade rörelser.
Efter att tacoresterna ätits upp under vår sena lunch, så packade jag och barnen ihop våra saker och begav oss sedan hem till Casa de Ristmägis.
*Uppdatering*
Nu så, äntligen här igen..... Ser nu ett mönster med tidsbrist vad gäller bloggen. Det är natt och eftermiddagsveckorna som gör att min huvudroll som mamma och bästaste husfrun tar all fria tid i anspråk och så sängen såklart.
För att få lite förståelse så ska jag visa hur en helt vanlig dag ser ut då natten spenderats på jobbet. Slutar jobbet klockan 07.00 om det inte blir övertid vill säga. ( förra veckan var det övertid 3 nätter av 4). För att mannen jag delar säng med skall få lite sovmorgon, så fixar jag frukost och gör i ordning barnen när jag kommer hem vid 7.30 tiden. Klockan 8.10 skall Wilma senast vara på skolan och efter det tar jag Samuraj på morgon promis. Promenade sätter igång hungersmonstrena så väl hemma igen glufsas det frukost. Elias placeras sedan framför tv'n eller tv-spelet med uppmaning att inte väcka pappa om det är något viktigt och för gudsskull inte den nu dödströtta mamman som ser allt i en rosaskimmrandedimma. Klockan har nu närmat sig 09.00. När huvudet sedan läggs på kudden faller de sminkade ögonlocken igen utan större ansträngningar och efter tre lätta andetag så sover mamman....
Hon sover djupt och skönt ända tills klocka 15.00 då hennes klocka rycker upp henne ur dvalan med sitt förskräckliga ljud som får alla hårsäckar att bukta utåt av fasa. Mammans ögonlock vill inte lyssna, vill inte öppna sig riktigt än utan tvingar mamman in i dvalan igen och det inte gårdagens smink som håller ihop dem. Denna gång är dvalan som tur var inte så djup, för efter en halvtimme spänns ögonlocken upp och manna sätter sig spikrakt upp som en pinne och tittar förskräckt på klockan. En snabb pust när hon inser att klockan "bara" är 15.30 och det är dags att tömma blåsan som är fylld till råge och kasta på sig kläderna för att hinna till dagis till klockan 16.00.
Hemma igen vid 17.00 och med sig har mamman två hungriga barn och en matkasse innehållandes dagens middag. Hon möts av hennes krullig ahund som med sin aögon visar att nu är det hans blåsa som är fylld till råge och att det trycker på där bak. In med ungar och ut på promis med hunden innan det är dags att ta på sig förklädet och ställa sig vid spisen. Medans maten puttrar på spisen så motionerar mamman mellan alla rum. Ner i tvättstugan, ta ur tvättadekläder och fylla ny maskin. Upp och röra i grutorna och ner igen för att sortera, hänga och upp igen med rena kläder och röra om i den nästan vattentoma pastakastrullen. I mellanåt är det medling och fredsarbete i vardagsrummet mellan rosa och blått. Den ena har visst slagits och den andra retats och så måste det nypas lite. Intalar mig att krigsherrarna i vardagsrummet bara är där tillfälligt och beter sig som de gör på grund av lågt blodsocker. Hivar in en tallrik med paprika och gurkbitar och den strategi fungerar.
Tillslut är det dukat och maten står på bordet. Äntligen matro och middagen intas i lugnt tempo och mamman får berättat för sig vad som skett under dagen och vad hennes små hjärtan har i tankarna.
Sedan är det hopp och lek medan mamman dukar av och tar hand om disken. En timmes ta det lugnt innan det är dags för pyjamas och nattning. Klockan är nu 20.00 och mamman som är tröttare än barnen, bjuder in dem på en saga i hennes säng så att de alla tre kan somna tillsammans. Mamman hör och känner varma andetag mot sin hals men själv kommer hamnar hon inte i samma djupa läge. Hon ligger kvar och vilar och försöker förmå hjärnan att släppa taget en stund med den är envis. Efter en stund när det börjar bli för varmt med barn slingrande runt sin kropp ger mamman upp. Hon stiger upp ur sängen och sätter sig framför tv'n. Tröttheten botar hon med tre stora koppar härligt kaffe. Klockan går nu i världsrekordfart och den närmar sig 22.20 med stormsteg. Nu kommer hennes älskade hem efter en hård arbetsdag och de pussas hejdå i dörren innan mamman tar hunden på kvällspromenad och sedan sätter sig i bilen och kör till jobbet.
Japp, så här ser alltså en dag ut för en sådan som jag ;-))
Nu måste jag sluta. Har som vanligt ont om tid. Wilma ska hämtas från ett prinsesskalas om fem minuter... och jag och Elias skulle vara schlagerklädda och färdigpackade inför schlagerkvällen hos syrran...
That's me in a nutshell ;-))
För att få lite förståelse så ska jag visa hur en helt vanlig dag ser ut då natten spenderats på jobbet. Slutar jobbet klockan 07.00 om det inte blir övertid vill säga. ( förra veckan var det övertid 3 nätter av 4). För att mannen jag delar säng med skall få lite sovmorgon, så fixar jag frukost och gör i ordning barnen när jag kommer hem vid 7.30 tiden. Klockan 8.10 skall Wilma senast vara på skolan och efter det tar jag Samuraj på morgon promis. Promenade sätter igång hungersmonstrena så väl hemma igen glufsas det frukost. Elias placeras sedan framför tv'n eller tv-spelet med uppmaning att inte väcka pappa om det är något viktigt och för gudsskull inte den nu dödströtta mamman som ser allt i en rosaskimmrandedimma. Klockan har nu närmat sig 09.00. När huvudet sedan läggs på kudden faller de sminkade ögonlocken igen utan större ansträngningar och efter tre lätta andetag så sover mamman....
Hon sover djupt och skönt ända tills klocka 15.00 då hennes klocka rycker upp henne ur dvalan med sitt förskräckliga ljud som får alla hårsäckar att bukta utåt av fasa. Mammans ögonlock vill inte lyssna, vill inte öppna sig riktigt än utan tvingar mamman in i dvalan igen och det inte gårdagens smink som håller ihop dem. Denna gång är dvalan som tur var inte så djup, för efter en halvtimme spänns ögonlocken upp och manna sätter sig spikrakt upp som en pinne och tittar förskräckt på klockan. En snabb pust när hon inser att klockan "bara" är 15.30 och det är dags att tömma blåsan som är fylld till råge och kasta på sig kläderna för att hinna till dagis till klockan 16.00.
Hemma igen vid 17.00 och med sig har mamman två hungriga barn och en matkasse innehållandes dagens middag. Hon möts av hennes krullig ahund som med sin aögon visar att nu är det hans blåsa som är fylld till råge och att det trycker på där bak. In med ungar och ut på promis med hunden innan det är dags att ta på sig förklädet och ställa sig vid spisen. Medans maten puttrar på spisen så motionerar mamman mellan alla rum. Ner i tvättstugan, ta ur tvättadekläder och fylla ny maskin. Upp och röra i grutorna och ner igen för att sortera, hänga och upp igen med rena kläder och röra om i den nästan vattentoma pastakastrullen. I mellanåt är det medling och fredsarbete i vardagsrummet mellan rosa och blått. Den ena har visst slagits och den andra retats och så måste det nypas lite. Intalar mig att krigsherrarna i vardagsrummet bara är där tillfälligt och beter sig som de gör på grund av lågt blodsocker. Hivar in en tallrik med paprika och gurkbitar och den strategi fungerar.
Tillslut är det dukat och maten står på bordet. Äntligen matro och middagen intas i lugnt tempo och mamman får berättat för sig vad som skett under dagen och vad hennes små hjärtan har i tankarna.
Sedan är det hopp och lek medan mamman dukar av och tar hand om disken. En timmes ta det lugnt innan det är dags för pyjamas och nattning. Klockan är nu 20.00 och mamman som är tröttare än barnen, bjuder in dem på en saga i hennes säng så att de alla tre kan somna tillsammans. Mamman hör och känner varma andetag mot sin hals men själv kommer hamnar hon inte i samma djupa läge. Hon ligger kvar och vilar och försöker förmå hjärnan att släppa taget en stund med den är envis. Efter en stund när det börjar bli för varmt med barn slingrande runt sin kropp ger mamman upp. Hon stiger upp ur sängen och sätter sig framför tv'n. Tröttheten botar hon med tre stora koppar härligt kaffe. Klockan går nu i världsrekordfart och den närmar sig 22.20 med stormsteg. Nu kommer hennes älskade hem efter en hård arbetsdag och de pussas hejdå i dörren innan mamman tar hunden på kvällspromenad och sedan sätter sig i bilen och kör till jobbet.
Japp, så här ser alltså en dag ut för en sådan som jag ;-))
Nu måste jag sluta. Har som vanligt ont om tid. Wilma ska hämtas från ett prinsesskalas om fem minuter... och jag och Elias skulle vara schlagerklädda och färdigpackade inför schlagerkvällen hos syrran...
That's me in a nutshell ;-))