*Uppdatering*
Nu så, äntligen här igen..... Ser nu ett mönster med tidsbrist vad gäller bloggen. Det är natt och eftermiddagsveckorna som gör att min huvudroll som mamma och bästaste husfrun tar all fria tid i anspråk och så sängen såklart.
För att få lite förståelse så ska jag visa hur en helt vanlig dag ser ut då natten spenderats på jobbet. Slutar jobbet klockan 07.00 om det inte blir övertid vill säga. ( förra veckan var det övertid 3 nätter av 4). För att mannen jag delar säng med skall få lite sovmorgon, så fixar jag frukost och gör i ordning barnen när jag kommer hem vid 7.30 tiden. Klockan 8.10 skall Wilma senast vara på skolan och efter det tar jag Samuraj på morgon promis. Promenade sätter igång hungersmonstrena så väl hemma igen glufsas det frukost. Elias placeras sedan framför tv'n eller tv-spelet med uppmaning att inte väcka pappa om det är något viktigt och för gudsskull inte den nu dödströtta mamman som ser allt i en rosaskimmrandedimma. Klockan har nu närmat sig 09.00. När huvudet sedan läggs på kudden faller de sminkade ögonlocken igen utan större ansträngningar och efter tre lätta andetag så sover mamman....
Hon sover djupt och skönt ända tills klocka 15.00 då hennes klocka rycker upp henne ur dvalan med sitt förskräckliga ljud som får alla hårsäckar att bukta utåt av fasa. Mammans ögonlock vill inte lyssna, vill inte öppna sig riktigt än utan tvingar mamman in i dvalan igen och det inte gårdagens smink som håller ihop dem. Denna gång är dvalan som tur var inte så djup, för efter en halvtimme spänns ögonlocken upp och manna sätter sig spikrakt upp som en pinne och tittar förskräckt på klockan. En snabb pust när hon inser att klockan "bara" är 15.30 och det är dags att tömma blåsan som är fylld till råge och kasta på sig kläderna för att hinna till dagis till klockan 16.00.
Hemma igen vid 17.00 och med sig har mamman två hungriga barn och en matkasse innehållandes dagens middag. Hon möts av hennes krullig ahund som med sin aögon visar att nu är det hans blåsa som är fylld till råge och att det trycker på där bak. In med ungar och ut på promis med hunden innan det är dags att ta på sig förklädet och ställa sig vid spisen. Medans maten puttrar på spisen så motionerar mamman mellan alla rum. Ner i tvättstugan, ta ur tvättadekläder och fylla ny maskin. Upp och röra i grutorna och ner igen för att sortera, hänga och upp igen med rena kläder och röra om i den nästan vattentoma pastakastrullen. I mellanåt är det medling och fredsarbete i vardagsrummet mellan rosa och blått. Den ena har visst slagits och den andra retats och så måste det nypas lite. Intalar mig att krigsherrarna i vardagsrummet bara är där tillfälligt och beter sig som de gör på grund av lågt blodsocker. Hivar in en tallrik med paprika och gurkbitar och den strategi fungerar.
Tillslut är det dukat och maten står på bordet. Äntligen matro och middagen intas i lugnt tempo och mamman får berättat för sig vad som skett under dagen och vad hennes små hjärtan har i tankarna.
Sedan är det hopp och lek medan mamman dukar av och tar hand om disken. En timmes ta det lugnt innan det är dags för pyjamas och nattning. Klockan är nu 20.00 och mamman som är tröttare än barnen, bjuder in dem på en saga i hennes säng så att de alla tre kan somna tillsammans. Mamman hör och känner varma andetag mot sin hals men själv kommer hamnar hon inte i samma djupa läge. Hon ligger kvar och vilar och försöker förmå hjärnan att släppa taget en stund med den är envis. Efter en stund när det börjar bli för varmt med barn slingrande runt sin kropp ger mamman upp. Hon stiger upp ur sängen och sätter sig framför tv'n. Tröttheten botar hon med tre stora koppar härligt kaffe. Klockan går nu i världsrekordfart och den närmar sig 22.20 med stormsteg. Nu kommer hennes älskade hem efter en hård arbetsdag och de pussas hejdå i dörren innan mamman tar hunden på kvällspromenad och sedan sätter sig i bilen och kör till jobbet.
Japp, så här ser alltså en dag ut för en sådan som jag ;-))
Nu måste jag sluta. Har som vanligt ont om tid. Wilma ska hämtas från ett prinsesskalas om fem minuter... och jag och Elias skulle vara schlagerklädda och färdigpackade inför schlagerkvällen hos syrran...
That's me in a nutshell ;-))
För att få lite förståelse så ska jag visa hur en helt vanlig dag ser ut då natten spenderats på jobbet. Slutar jobbet klockan 07.00 om det inte blir övertid vill säga. ( förra veckan var det övertid 3 nätter av 4). För att mannen jag delar säng med skall få lite sovmorgon, så fixar jag frukost och gör i ordning barnen när jag kommer hem vid 7.30 tiden. Klockan 8.10 skall Wilma senast vara på skolan och efter det tar jag Samuraj på morgon promis. Promenade sätter igång hungersmonstrena så väl hemma igen glufsas det frukost. Elias placeras sedan framför tv'n eller tv-spelet med uppmaning att inte väcka pappa om det är något viktigt och för gudsskull inte den nu dödströtta mamman som ser allt i en rosaskimmrandedimma. Klockan har nu närmat sig 09.00. När huvudet sedan läggs på kudden faller de sminkade ögonlocken igen utan större ansträngningar och efter tre lätta andetag så sover mamman....
Hon sover djupt och skönt ända tills klocka 15.00 då hennes klocka rycker upp henne ur dvalan med sitt förskräckliga ljud som får alla hårsäckar att bukta utåt av fasa. Mammans ögonlock vill inte lyssna, vill inte öppna sig riktigt än utan tvingar mamman in i dvalan igen och det inte gårdagens smink som håller ihop dem. Denna gång är dvalan som tur var inte så djup, för efter en halvtimme spänns ögonlocken upp och manna sätter sig spikrakt upp som en pinne och tittar förskräckt på klockan. En snabb pust när hon inser att klockan "bara" är 15.30 och det är dags att tömma blåsan som är fylld till råge och kasta på sig kläderna för att hinna till dagis till klockan 16.00.
Hemma igen vid 17.00 och med sig har mamman två hungriga barn och en matkasse innehållandes dagens middag. Hon möts av hennes krullig ahund som med sin aögon visar att nu är det hans blåsa som är fylld till råge och att det trycker på där bak. In med ungar och ut på promis med hunden innan det är dags att ta på sig förklädet och ställa sig vid spisen. Medans maten puttrar på spisen så motionerar mamman mellan alla rum. Ner i tvättstugan, ta ur tvättadekläder och fylla ny maskin. Upp och röra i grutorna och ner igen för att sortera, hänga och upp igen med rena kläder och röra om i den nästan vattentoma pastakastrullen. I mellanåt är det medling och fredsarbete i vardagsrummet mellan rosa och blått. Den ena har visst slagits och den andra retats och så måste det nypas lite. Intalar mig att krigsherrarna i vardagsrummet bara är där tillfälligt och beter sig som de gör på grund av lågt blodsocker. Hivar in en tallrik med paprika och gurkbitar och den strategi fungerar.
Tillslut är det dukat och maten står på bordet. Äntligen matro och middagen intas i lugnt tempo och mamman får berättat för sig vad som skett under dagen och vad hennes små hjärtan har i tankarna.
Sedan är det hopp och lek medan mamman dukar av och tar hand om disken. En timmes ta det lugnt innan det är dags för pyjamas och nattning. Klockan är nu 20.00 och mamman som är tröttare än barnen, bjuder in dem på en saga i hennes säng så att de alla tre kan somna tillsammans. Mamman hör och känner varma andetag mot sin hals men själv kommer hamnar hon inte i samma djupa läge. Hon ligger kvar och vilar och försöker förmå hjärnan att släppa taget en stund med den är envis. Efter en stund när det börjar bli för varmt med barn slingrande runt sin kropp ger mamman upp. Hon stiger upp ur sängen och sätter sig framför tv'n. Tröttheten botar hon med tre stora koppar härligt kaffe. Klockan går nu i världsrekordfart och den närmar sig 22.20 med stormsteg. Nu kommer hennes älskade hem efter en hård arbetsdag och de pussas hejdå i dörren innan mamman tar hunden på kvällspromenad och sedan sätter sig i bilen och kör till jobbet.
Japp, så här ser alltså en dag ut för en sådan som jag ;-))
Nu måste jag sluta. Har som vanligt ont om tid. Wilma ska hämtas från ett prinsesskalas om fem minuter... och jag och Elias skulle vara schlagerklädda och färdigpackade inför schlagerkvällen hos syrran...
That's me in a nutshell ;-))
Kommentarer
Trackback