* Kontoll av den havande *
På Apoteket införskaffade jag Gaviscons skummande tuggtabletter från himlen. Tuggar för glatta livet och speciellt innan läggdags. Allt för att skrämma bort syrornas styrkor från halsgropen under den tid det tar för den gravidstinna hjärnan att släppa taget och somna.
Nu till problemet, som jag kom underfund med efter några dagars tablettmissbruk, då jag läste den där lappen som följer med tabletterna i paketet och som skall läsas innan man börjar knapra och skapa ett beroende.
Bör inte tas i samband med järntabletter, effekten uteblir då järnet ej tas upp ordentligt av kroppen. Bör tas med två timmars mellanrum.......... Jaha, då har jag ätit dessa tabletter i onödan under en veckas tid och pinats i onödan då halsbrännan blir värre efter det glaset med vatten som man ska dricka i samband med järnintaget.....
Frågan är, när ska jag då ta dessa förbaskade järntabletter....
Medan järnvärdena i kroppen minskar går något annat upp, nämligen den mytomspunna vikten. Kilona kommer krypandes dock ej så sakta som man skulle önska. Hur kommer det sig att bebis väger ca 700 gram men den blivande mamman har gått upp det tiodubbla.
Japp det stämmer, sju hela pannor, som sju 1 liters mjölkpaket eller tre och ett halvt paket av Kungsörnens ljusa lantbrödsmjöl. Detta har alltså skett sedan inskrivning i graviditetsvecka 14, så då tillkommer nog två påsar mjöl för de kilona som hastigt tog fäste under de första veckorna som hormonstinn tvåbarnsmamma och fru.
Hur ska detta sluta månne.....
Jag vet nog redan, been there and done that before. Frågan är bara om det stannar upp innan tjugokilos sträcket eller över. Tjugo stycken mjölkpaket är inte lätt att bära på vill jag lova, även om man väljer den blåa lättmjölken.ALl mjölk som går till spillo är av lättnad ;-))
Det viktigaste av allt är iallafall att bebis verkar mår bra och den blivande mamman också, trots alla krämpor som hon älskar att klaga över!!!
Efter allt viktskriveri, så är det dags för lunch och påfyllning av kaloridepån.
Hej hopp!
* Skrattsalva *
Har skrattat mig igenom senaste veckan, nickat igenkändande och haft abstinensbesvär då mp3 spelaren ej kunnat nyttjas. De allt för vaxfyllda öronen ömmar och hörselgångarna är rosenröda av mp3 spelarens nu mer förgulnade proppar på hörlurarna.
Anledningen till detta är den helt underbara Martina Haag, som med boken "Martina koden" delat med sig av sig själv, sin familj och hennes tokroliga liv. Har skrattat så att rynkorna runt munnen nästan blivit permanenta och så att mannen där hemma undrat om jag åkt på någon form av graviditetsrus eller bara blivit allmänt knäpp. När jag sedan förklarar det komiska i boken, anledningen till mitt skrattanfall så har han inte fattat någonting utan lämnat mig ifred skakandes på huvudet. Till min stora glädje förståss, då jag kunnat försvinna in till Martinaland igen ;-))
Detta var precis vad jag behövde, efter flertalet kriminalromaner/deckare i sträck. Visserligen har de varit bra de med men ibland behövs något helt annat. Längtar nu till hennes nya bok som kommer ut i juni........
Tack Martina Haag!!!
* Solig fredag *
Fredag förmiddag och helgen stundar.
Känns finfint då SMHI spår finväder till helgen med 25 grader varmt ute.
Planerna är redan smidda, då tjockismamman ska inta ryggläge i solstolen ute på altan och lapa sol.
Det dåliga samvetet ska hon mota bort genom att städa i ordning inne i det kaosartade hemmet i eftermiddag då hon kommer hem.
Innan kvällen är slut, då tjockismamman ska vila sina åderbrockspräckliga ben för dagen, ska hon dock ut och näta sista biten på staketet runt huset. Nykomlingen i familjen, lilla chihuahua/papillon valpen Thelma ska inte få en chans att smita ut från trädgården. På det viset vet den soltörstande mamman att hon lugnt kan luta huvudet tillbaka och låta solens värme föra henne in i lugnet.
Äntligen......
* Kontorsråtta *
Då har skogsmusen gått och blivit kontorsråtta.
Dags att få lite struktur på livet som bebisbärare med dagtid måndag till fredag, till barnen där hemmas stora belåtenhet. Det är nämligen inte allt för populärt med kvällspass tre, fyra och fem på raken. Dessa veckor får de endast träffa sin underbara och goa mamma högst en timme på tidiga morgonkvisten, då allas humör är på topp och tiden fram till skola alltid blir för knapp. Det är inte alla mammor som på förmiddagen pussar sina barn hejdå på dagis/skola och säger vi ses imorgon bitti igen ;-)
Har fått ett alldeles eget rum och snart sitter den egenskrivna namnskylten utanför dörren.
Största problemet nu är frågan om det är värt att köpa några blommor som kan lysa upp de allt för tråkiga och kala fönsterbläcken. Ska ju bara vara här i fyra månader... Fruktskålen är redan på plats, då rädslan att inte ha något att stoppa i gravidmagen när suget sätter in är stor. Det är ett sug som heter duga och slår alla dammsugare med hästlängder.
Tycker att allt känns toppen. Alla är supertrevliga och de flesta har jag ju redan träffat. Det är lite segt i början innan allt kommer igång. Har fått några ärenden men måste invänta analysbesked innan jag kan jobba vidare.
Har läst en hel del om den nya och avskyvärda drogen Bromo-Dragonfly, då jag har ärenden som rör sig om detta. Säger bara fy sjutton och jag fattar inte att vissa av våra ungdomar våga stoppa i sig sånt skit.