* Vad hände *

På dagen idag var jag ute i trädgården iklädd ett par jeans och en luvtröja. Jackan åkte av då det blev alldeles för varmt då jag klippte och sågade mina äppelträd. Började även en liten rensning av döda och bruna växter i några av rabatterna. Fåglarna kvittrade i bakgrunden och den underbara känslan av vår infann sig. Började drömma mig bort...tänkte på alla mina blomkrukor som ska fyllas med färgsprakande blommor och fick lite lust att ta fram några av utemöblerna. Snart så är det väl ändå dags med första kaffekoppen ute på altanen...

Nu när jag ska gå och sova, så ligger snön alldeles vit och blank ute på marken...
Kontrast,  javisst!

* Dop *

I samma veva som mamman blev sjuk, t.o.m natten till, så var det dags för lillskrutt att döpas. Det var inte bara mamman som var sjuk utan även bebis var superförkyld med snorig näsa, rinnande öra och hostig. Vi, pappan och mamman, har i sammförstånd beslutat att alla tre barnen ska slippa hålla sin far och gammelfarmor sällskap i underjorden och putsa koppar i värmen =) 

Med en kropp fylld med alvedon och en andedräkt värre än värst, så släpade sig mamman med sin familj upp till församlingshemmet och förberedde sig för kalaset. I snöstorm pulsades det sedan in i kyrkan minutrarna innan kyrkklockorna började slå. 
Bebis började med att bajsa i samma sekund vi alla satte oss på kyrkbänken och i samma takt som gudtjänsten närmade sig dopet så började hon gråta högljutt. Mamman gjorde sitt bästa att få henne glad genom att nästan gunga in i kandelabrarna bakom ryggen på henne. Tillsist var det bara för mamman att smita iväg lite fint i skymundan för blöjbyte. Lillskrutt somnade sedan till i mammans famn minutrarna innan det var dags för prästen att döpa henne. Hon började självklart gråta, tappade nappen i dopfuntet och blev då glad och ville plaska när hon såg vattnet. Blöt i håret och nydöpt så somnade vår Alva Ingrid Viktoria om igen.
 
Bebis underbara storasyskon och grannflickan var så modiga och duktiga då de sjöng "Theos sång" i kyrkan och med sig hade de David som spelade gitarr. Mamman blev varm och stolt.

Sedan blev det umgänge med nära och kära och bebis fick så fina presenter som hon tackar så mycket för.








* Frisk *

Då så var den sista tabletten i penisilinkuren uppäten. Härligt!
Nu känner jag mig starkare än på bra länge och efter fyra långa sjukveckor, tycker jag verkligen det är på tiden.
Halsen är i prima form och nu gäller det bara att få kroppen att hänga med.
Nu får allt Järnaborna börja se upp, då det ska tempotränas med barnvagn och liten hund på släp =) 

* Sjuk *

Årets influensa klampade in genom ytterdörren och överföll oss brutalt och länge. Mamman och bebis var de som drabbades hårdas och de känner sig fortfarande inte helt krya. Bebis har haft det jobbigt med lite feber, en konstant rinnande näsa och slemhosta. Det snor som inte rann ur näsan eller  hostades upp kom ut i blöjan så blöjransonen för denna månad blev långt över det vanliga. Det hela rann avslutningsvis ut genom bebis ena öra så att tant doktor fick ta sig en titt. Mamman är egentligen förundrad över hur mycket snor en kropp kan producera under ett dygn, särskilt på en liten bebis.

Själv är mamman sur och butter och när kvällen kommer är hon helt slut och huvudet dunkar. Smaken i munnen är pyton, halsen är irriterad och näsan full till bristningsgränsen. Överkonsumtion av Otrivin menthol är det enda som hjälper, särskilt då hon blir väckt av en sur pappa som klagar på att hon snarkar hela tiden. Men hallå........hur f*n ska man göra då man knappt kan andas???? Visst finns det bättre och sämre dagar men mamman vill bli helt frisk NU.

Är det inte typiskt så säg. Så fort man kommer igång med sin träning, får rutiner och det där härliga suget så ska man slås till marken och däcka pga av förkylning. Kan ju knappt ta promenader utan att flåsa, bli kallsvettig och få känslan av att lungorna håller på att ge upp. Vill inte detta men var sak har ju sin tid. Snart så.....


* Alla hjärtans dag *



Årets alla hjärtans dag började med familjefrukost som sig bör. På köksbordet tändes det ljus och läckerheter dukades fram. Bakmaskinen gav oss nygräddat bröd och ur fruktcentrifugen serverades nypressad fruktjuise och äggröran stog mamman för.

Efter frukost var det dags för äldsta dotterns fina presenter till alla. Mamman fick ett halsband och ett par jättefina örhängen med hjärtan som dottern tillverkat själv. Med var också en fin teckning tillägnad den bästa mamman i världen, dvs moi =)

Mamman och barnen beslöt sig sedan för att ta en promenad med hunden i solen, i det dock lite blåsiga vädret runt området de bor i. Sagt och gjort och halvvägs, efter att mamman och stora dottern blivit sams efter bråket om vinterjackan så blev det riktigt mysigt med prat om allt mellan himmel och jord. 

Senare på eftermiddagen var det dags för familjen att bege sig till Scaniarinken men innan de kom iväg, så fick de starta bilen med hjälp av grannen och ett par startkablar. Tur att de var ute i någelunda god tid den här gången.
I rinkens lounge intogs det mat och dryck innan det var dags att se hur SSK fick storstryk av Luleå. Bebis var hur snäll och söt som helst med ett par stora hörselkåpor över öronen som tryckte fram de runda och goa kinderna ordentligt.

Med Mc Donalds i näven kom vi hem och så fort påsarnas innehåll slukats bar det iväg till granngatan där melodifestival och trevligt sällskap väntade.

Nu ligger barnen och sover sött i sina sängar.......   

* Thelma *



♥ Thelma blir ett år idag. Vår lilla hundvalp har blivit stora tösen =) ♥









* Köksgolv *

Har alldeles för mycket tid, jag vet. Men igår när jag dammsög så slog det mig vad ett köksgolv kan avslöja mycket om oss som familj. Under ett dygn är det en hel del som hamnar där, därav detta evighetsgöra att dammsuga.....

Vi börjar med köksbordet. Matrester, särskilt vid Elias stol ligger majsrester från gårdagens middag. Runt Wilmas stol ligger det Bindeez-pärlor sedan hon pärlat  på kvällen och efter bådas korttillverkning innan läggdags, så ligger det pappersremsor och skräpar lite här och var.

Vid Thelmas matskål eller rättare sagt bredvid, så ligger det små potatisbitar som hon sorterat ut från skålen för att nå köttet och sedan inte orkat äta upp. Och när vi ändå pratar om hundrackarn den söta, så har hon lämnat söndertuggade träpinnar på dörrmattan vid altandörren från den nu mer halvtrasiga vedkorgen . Jag ser även sågspån och näverbitar från det att Roine bar in nysågad ved under gårdagen via altandörren och ner till källaren.

Från bänken bredvid det vita kylskåpet med alla smutsiga fingeravtryck, där vi har vår stora skärbräda har det åkt ner en hel del på golvet. Diverse brödsmulor, alfagroddar, paprikakärnor, bladpersilja och en och annan frukostflinga glimmar mot det gråa golvet.

Lite spritt överallt på hela golvet ligger det grus. Små små irriterande stenar som fastnat under skorna, ramlat av i hallen och följt med strumporna in till köket. Även små snussmulor ligger spridda, då det snusas baksnus i familjen och det sista i handflatan som ej bakas in måstet man ju borsta av på golvet.

Nedanför andra köksbänken, vid spisen ligger det svarta och snusliknande smulor men det är kaffe som spillts när perkulatorns sil fyllts på flertalet gånger under dagen. Det ligger även lite mjöl utpuffat på golvet då det bakats bröd i bakmaskinen under natten. Mjölet användes även av  Wilma när hon ville bjuda grannen på fika och bakade sockerkaka och då jag själv gjorde redning till såsen. Ingen majzena här inte.  

Tillsist har vi golvet vid diskhon och sopskåpet. Där kan man hitta det mesta, bland annat morotsskal som flygit ur diskhon då Elias själv skalat en morot, som han bara var tvungen att äta precis innan middagen för att han var så hungrig. En plastbit från en trasig leksak har åkt ur den proppfulla soppåsen och hamnat på golvet och bredvid den ligger aluminiumlocket som satt på creme fraise burken. Smulor finns det gott om även här, då mest gårdagens smulor som torkats bort från skärbrädan och färdats i handen genom rummet men inte hamnat i soporna.

Summasummarum:
Här bor det majsätande och pyssliga barn och en busig gnagande hund. Två marsvin som älskar paprika och bladpersilja. Det finns en mamma som dricker för mycket kaffe och gillar bröd alldeles för mycket men försöker göra dem så nyttiga som möjligt. En snusande pappa som vädret till trots är ute och sågar ved.  Dock finns det en bebis men hon är fortfarande för litenför att ge mamma en massa städjobb =)


* Kampen *

Kampen mot graviditetskilona har nu börjat på allvar. Det är hela 8 stycken kvar, väl utplacerade på magen, låren och den cellulitspäckade rumpan. Har inte längre något att skylla på, då kroppen läkt oförskämt bra och relativt snabbt. 

Hade en ganska lång mys- och sovfas som nybliven trebarnsmamma, då latmasken riktigt fick gro till sig. Efter att jag och Alva lämnat de stora barnen till skolan, så kröp vi ner i sängen när vi kom hem och sov läääänge =) Sedan var det bara att äta lite innan det var dags att hämta hem de stora igen.

Bestämde mig efter nyår att nu fick det vara nog. Tremånader var tillräckligt, så nu var det dags att utrota latmasken och det har faktiskt gått ganska bra. Nu är det inte längre sängen som gäller när vi kommer hem strax efter klockan åtta, utan promenad med en glad Alva i vagnen och en ännu gladare hund i kopplet och en piggare mamma med rosiga kinder som intar frukost med god aptit och kaffe som smakar ljuvligt. 

Har även satt igång med löpning, styrketräning och step-up och detta innan klockan tio på träningsdagarna, så det är på god väg hoppas jag. Har ju en uniform som jag måste tränga på mig när det eventuellt är dags att börja småjobba i april/maj. Vill ju inte sjunka så lågt så jag måste beställa en ny eller allt nytt.....  

Men det här med träning, det är faktiskt så underbart trots tröttheten jag ibland känner när jag lämnar huset. När jag väl kommer iväg och börjar värma upp så försvinner tröttheten illa kvickt. Första träffen med löpbandet blev ett kärt återseende och det kändes helt underbart att stå där igen, jag bara längtade till nästa gång vi skulle träffas.

Efter ett avslutat träningspass så pumpar endorfinerna runt i trebarnsmammakroppen och hon går runt här hemma och bara ler. Tålamodsbanken har fyllts på och många kramar blir det. 

Lilla Alva som oftast är med ser roat på hur mamma stånkar, svettas och hur mammas kropp guppar lite här och där. Hon förstår inte riktigt vad som hänt =)

Vill även säga tack till dig Pia som också kämpar på och svettas med mig och pushar så att man inte kan "strunta" i träningen. Kul och skönt att ha en träningspartner med bebis!!!!


* Alva *



Jag börjar le och blir alldeles varm i kroppen när jag ser den här bilden på en nyfödd Alva ♥

* Tvåbarnsmamman har blivit trebarnsmamma *

Ja bebis har kommit, för si så där 4 månader och 9 dagar sedan =)

Efter att pustande gått över tiden med sju hela och otroligt långa dagar så satte allt tillslut igång. På ren rutin och stark vilja så gick förlossningen galant och i en rasande fart.

Efter svaga förvärkar hemma under dagen, så satte det igång rejält och snabbt på senkvällen. 50 minuter efter ankomst till förlossningen så hade jag äntligen ett stycke underbart bebis i mina armar!!! Ville gärna ha en septemberbebis, så med tolv minuter tillgodo så fick jag min önskan uppfylld. Den 30 september klockan 23.48 kom en lillskrutta på 4890g och 55 cm lång till världen och hon har fått namnet Alva. 

Har tänkt skriva här så många gånger men så fort jag börjat så har det pockats på min uppmärksamhet... Har det inte varit ammningsdags så har det varit blöjbytardags eller bära runt en gråtande bebisdags eller lagamatdags och hänga tvättdags eller läxläsningsdags eller pysseldags och ut på hundpromenadsdags..... men jag tycker faktiskt att det är rätt coolt, ja rent av supercoolt att vara trebarnsmorsa =)) 

Livet är faktiskt alldeles underbart och jag har ju nu min lilla barnaskara som jag alltid önskat mig. Vissst kretsar det mesta nu runt Alva och hennes rutiner men jag njuter, liksom hennes syskon. De avgudar Alva och vill ha henne hos sig hela tiden. Wilma är ju en gåva från gudarana som hjälper sin mamma som en räddande ängel när Alva vägrar släppa taget om mamman sin. 
 
Jag är lycklig!


* 31 dagar kvar *

31 dagar kvar och det känns som en evighet. Kan magen verkligen växa mer, den är just nu enorm vilket kommenteras av de flesta.
- Har du inte fått än, när är det då dags? Är det två där inne? Jasså inte, är du säker? Det måste vara tungt det där. Men det gör mig inget alls, de får kommentera hur mycket de vill och jag vet att de gör det med välvilja och faktum är ju att jag är stoor ;-)) Får även klappar och mys på magen och för mig är det helt okej, bjuder gärna på detta underverk som det faktiskt är.

Idag är det fredag och helgen stundar, härligt! Ska nog unna mig att gå hem lite tidigare från jobbet idag, för min rygg är helt slut och jag har inget som ligger och väntar. Jag skulle just nu, mest av allt vilja ha egenskapen att med hjälp av en dragkedja ta mig ur denna gigantiska kropp för ett litet tag, likt en bävernylonsoverall. Bara känna mig fri, lätt och rörlig och skutta runt utan någon smärta i rygg, musben eller mage. Eller varför inte få en hel natts sömn.... eller en rejäl omgång med maken i sänghalmen utan svimmningskänslor och stor mage i vägen. Det vore något det... ;-)) 

Ska nog överraska dem där hemma och köpa med mig thaimat hem till middag, då blir jag nog favorit hos gubben iallafall som älskar det. Skönt att slippa laga middag och jag är faktiskt så där supersugen på just thai som bara en gravid kan vara. Barnen gillar det ju också och dem kan man ju alltid muta med fredagsmys som inkluderar gott framför tv'n, så då blir jag favvis även där.
 

* Vart tog mina fotknölar vägen *

Jag är tjock.....
tjock och otymplig....
tjock, otymplig och svullen....
tjock, otymplig, svullen och kokande het....
Jag är höggravid!


Nu börjar krämporna  komma med besked. Kan nog ha att göra med att det är 5 veckor kvar till beräknad förlossning. Lever på Gaviscon tuggtabletter, då halsbrännan håller på att ta livet av mig. Magen växer så det knakar och det annars så slappa skinnet spänner som bara den. 

Bebis i magen är allt annat än lugn och puffar och sparkar på mina stackars organ och det gör ont och om jag inte visste att jag hade ett underliv innan, så vet jag det nu med besked. Ömsom hugg nertill och ömsom sparkar mot revbenen och automatiskt kommer det ett aj ur min mun. Folk på stan tror nog att jag är lite knasig, då de vänder sig om och undrar vad jag är för en kuf.
   
Även ryggen börjar ge mig extrastarka signaler om att jag måste lugna ner tempot en smula, att jag inte kan stoppa huvudet i sanden längre likt en struts. Jag är faktiskt gravid. Tar mig fram som en vaggandes åldring i mitt lugna tempo. Blir så frustrerad då de som lämnar pendeltåget samtidigt som mig snabbt kommer 100 meter före... och efter vankar jag flåsandes som om jag sprungit ett maratonlopp. 

Nätterna är inte att tala om. För det första är det halsbrännan som blir som värst kvällstid. Sedan måste John Blund tagit fel burk då han strör ut klipulver över mig och i sängen vid läggdags. För inte kan jag somna trots att jag är trött och det kliar på alla möjliga och omöjliga ställen på kroppen. '
Ryggsmärtorna talar om att jag inte tagit det lugnt under dagen och mina stackars höfter får ta en sådan tyngd så när jag väl somnat, så vaknar jag en gång i timmen för att jag måste vända mig.


Men men det är det faktiskt värt, då det snart, alldeles snart är dags att snosa bebis ;-))  Och jag skulle inte för allt i världen vilja byta bort detta till gubben där hemma. För det är faktiskt helt underbart och härligt att få känna dessa sparkar i magen.

* 5 veckor *

Då så var mina 5 semesterveckor förbi......men är nu 5 veckor närmare beräknad förlossning!
Är tillbaka på jobbet och känner mig inte alls lika pigg och smidig som innan jag semesterstädade mitt rum. Har haft en underbar semester med fint väder där jag likt en pustande flodhäst spenderat dagarna på olika stränder i närheten. Var bara sista veckan som regnet öste ner över oss och det förbaskade tältet som ungarna sovit i ute på altan. Det är inte torrt än.... 

Hann med en tripp till Gotland där den underbara solen lyste på oss under hela vistelsen. Kan egentligen inte säga att vi såg så mycket av själva Gotland, då största delen av tiden spenderades i Kneippbyn där vi bodde. Helt underbart och perfekt för den barnfamilj vi är. Frukost ingick samt inträde till deras vatten- och lekland. Barnen stormtrivdes och vi med som ganska lugnt kunde jäsa på solstolarna medan vi hörde barnens glada tjim och skratt vattenrutchbanorna. En tur till Visby blev det så klart och vi vandrade runt hela stan för att i hamnen hitta den glassbar som har över 100 olika sorter. Trots ömmande leder och ett uppluckrat bäcken så var det värt det, glassen var super.  

Även Grönalund fick äran att få besök av klanen Thyni Ristmägi och det var ju självklar en av sommarens varmaste dagar. Medan de andra åkte karuseller och kunde svalka sig med kalla öl, så satt jag och sökte skugga vid Kryddhyllan och passade bordet och väskorna sippandes på ömsom vatten och ömsom läsk. Hade visserligen sällskap hela tiden, då de turades om att fylla sina torra strupar men jag ville också. Åh vad det är tråkigt att vara gravid ibland......Men nästa sommar då ni, då är det jag som ska dricka vin och kalla öl, hoppa studsmatta, åka farliga karuseller och de värsta vattenrutcharna och få ta mig ett tjuvbloss då och då ;-))

Regnet som kom var nog ganska bra trots allt, då huset såg ut som om en orkan dragit igenom det efter 4 veckor utan städning. Vem vill vara inomhus och städa när solen skiner, inte jag iallafall. Det var bara att dra på sig gummihandskarna och sätta igång så när jag lämnade huset i måndags morse efter en veckas röjning, så var var sak tillbaka på sin plats igen.


* I rummet står det nu en vagn *

Då var man en stolt vagnägarinna igen då, denna gång till en Teutonia S3!!! Värst vad nymodigheter det kommit sedan sist ;-)) 

Köpte vagnen i tisdags och gjorde ett riktigt kap. I måndags efter jobbet stannade jag på Babyland och tittade ut två vagnar som jag ville ha. Fick priside av säljaren och det var ju inte det billigaste vill jag lova. Med en broschyr under armen kom jag hem till en inte allt för intresserad blivande trebarnsfar. Efter lite peppning och tjat blev även han intresserad och vi bestämde oss för en av vagnarna.

Jag  hade även hört att man kunde beställa vagn från Tyskland och gjorde självklart eftersökningar den vägen också. Efter lite omräkningar från Eur till Sek, så visade det sig att vagnen var billigare om jag beställde därifrån. Slog lite inne på prisjakten och pricerunner också och båda visade samma sak, tysklandsimporterade vagnen var billigast.

När jag ändå höll på så passade jag även på att kolla Blocket, som jag lusläst dagligen senaste tiden. Tro't eller ej men en nyinkommen annons fanns, där de hade en sådan vagn vi ville ha. Jag slängde mig på luren och jag var först och vi gjorde upp om att träffas dagen efter!!!! Säljaren sa att det varit många som hört av sig så som stolta segrare lämnade jag och Roine, dragandes på en vagn som var så lätt, så lätt.  

Vagnen är toppenfin, uttagen juli-07 och jag kan inte låta bli att kika in på den då och då ;-)) 


* Shoppinggalen *

Vet inte vad som flög i mig i veckan som var men nu är de allt införskaffade och premiären avklarad. De första nya bebiskläderna hamnade i kassen som bars med hem till oss ;-))

Kunde ju bara inte låta bli då jag råkade springa förbi P.O.P  och se att de nyss startat rean. Inte nog med det för jag var tillbaka i butiken dagen efter igen, efter att jag legat ångerfull på kvällen och undrat varför jag inte köpt den och den där som var så söt och billig... Mer kläder bars alltså hem. Den stolte blivande storebrodern var med första dagen och valde en pyjamas och storasystern ville ju inte vara sämre hon, så hon var med andra dagen och valde en body :-) Dock lite svårt att välja vad man ska köpa när man inte riktigt vet vad som gömmer sig där inne. Troligtvis är det ju en tösabit men jag vågar inte vara säker ;-)

Självklart låg det också varsin tröja till  Wilma och Elias i kassen och dessa blev genast favoriter.